Forumindex ELBIL
för elbilsfantaster och andra intresserade
 
 Vanliga frågorVanliga frågor   SökSök   MedlemslistaMedlemslista   AnvändargrupperAnvändargrupper   Bli medlemBli medlem 
 ProfilProfil   Logga in för att läsa dina meddelandenLogga in för att läsa dina meddelanden   Logga inLogga in 


Projekt Zink-Luftbatteri
Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9  Nästa
 
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Lite av varje
Föregående ämne :: Nästa ämne  
Författare Meddelande
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-05-14 17:54:34    Rubrik: Svara med citat

Interresant bygge det där och smart tips att slipa kolet. Började så smått med hammare men gav upp. Annars väntar jag fortfarande på mangan-nitratet som enligt min kontakt kommer innom kort. Försökte med att svetsa fast metallnätet i anodplåten men det var inte ens nära att lyckas pga. att tråden i nätet smälter mycket lättare än plåten.
Tänka om.
Ska prova med en perforerad plåt i stället för nät ev. sådan Anders har i sin provcell, den borde gå bra att svetsa fast.
Inget nytt ang. en fjäsk-bit av färdigt katodmaterial?
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Hernik
Forumstammis


Registreringsdatum: 16 december 2007
Inlägg: 591
Ort: Örebro

InläggPostat: 2008-05-14 18:20:24    Rubrik: Svara med citat

MrBlues skrev:
Försökte med att svetsa fast metallnätet i anodplåten men det var inte ens nära att lyckas pga. att tråden i nätet smälter mycket lättare än plåten.
Tänka om.


Du kanske kan löda fast nätet?
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post
µPower
Elektrisk


Registreringsdatum: 03 september 2007
Inlägg: 115
Ort: Örebro

InläggPostat: 2008-05-15 00:21:55    Rubrik: Svara med citat

Men vad har ni fått för resistans nu då på det "rostfria"? Min plåt var duktigt resistiv. Okänd legering tyvärr.. Kanske skiljer det mycket.



Svetsa, man får nog resistanssvetsa och inte med ljusbåge om det skall bli enkelt, typ "punktsvets" då, som man gör med bilplåt. Kanske blir bättre..Gissar jag.

ide: om du kan lägga två tunnare plåtar på var sida om gallret så kanske det går lättare att svetsa, typ kläm ihop pang-urladda med bultsvets, flytta pang, flytta osv.. eller rullsvetsa kanske går ännu bättre?



Slipa? Hmm.. låter som ett riktigt skitgöra, jag rekar fortfarande kulkvarn, i alla fall om du skall göra riktigt finmalt och i större volym. Det är inte så svårt som det låter. Smile Kullagerkulor funkar nog finfint för kolet.
vindrutetorkarmotor och plåtburk kan bli rätt fart, eller tvättmaskinsgrejor om man vill göra större produktion... Wink


Anders, skoj att du fick snurr på det! Men shit vilken rejäl zinkbit du tog till "labbcellen" Shocked hehe.

stället för att vänta 100tals dagar så blir det nog trevligare att labba med ..säg 10-20 Ah för den där lilla cellen?
_________________
.
** Elbils-TV! ** Min hemsida: http://www.crom.se med 100-tals filmer på elfordon och annat kul
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
The_donk
intresserad


Registreringsdatum: 15 maj 2008
Inlägg: 20

InläggPostat: 2008-05-15 07:26:33    Rubrik: Svara med citat

Hade det inte funkat att mala kolet i en gammaldags kaffekvarn?
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-05-18 10:13:31    Rubrik: Svara med citat

Till mitt experiment skall jag använda 55g kol och tänkte blanda aktivt kol och vanligt träkol till att börja med. Så här i början får det gärna söla lite och vara lite slit. Så det är bara att börja gnida.
Efter 131-timmars baket så måste blandningen pulveriseras igen och siktas, då hade en "Kulkvarn" varit perfekt eftersom man vill ta vara på den dyrbara blandnigen och inte söla bort något.
Löda nätet har slagit mig och även punktsvets, tig-svets finns tillgänglig och var lättast att prova.
Skulle man kunna testa motståndet i nätet genom att placera nätet mellan startbatteriet och +ledaren på hojen trycka på start och mäta spänningsfallet?
Går ut och provar nu med en gång. Återkommer med facit
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-05-20 14:50:54    Rubrik: Svara med citat

Silvret anlände idag (15/5), en st remsa 25 cm lång, 1 cm bred och 0,35 mm (0,035 cm) tjock (skjutmåttet mätte remsan till 0,35 mm tjock, mot specificerat 0,30 mm). Priset stannade på 70 SEK + frakt 30 SEK + moms = 125 SEK (levererat till brevlådan). Volymen Silver av denna remsa blir 25 x 1 x 0,035 = 0,875 cm3. Vikten är sålunda 0,875 cm3 x 10,49 g/cm3 = 9,15 g

När det aktiva kolpulvret tillsätts Silvervattnet adsorberas förmodligen allt Silvret inom loppet av några minuter (under omrörning, tills kolet blir mättat), varpå det kvarblivna vattnet (ca 0,5 L) på lämpligast och snabbaste vis skall avlägsnas från det nu katalytiskt färdigdopade kolet. Enligt uppgift kan Silvret (likväl andra adsorberade ämnen) avlägsnas från kolet via het ånga, varför ev termisk avdunstning endast bör ske under en längre tids mild temperatur, för att så undvika att Silvret också ångar iväg, vilket dock är tidskrävande och därmed produktionstekniskt opraktiskt.
En första mekanisk vattenseparation genom tex skiktningsprincipen, där kolet först får tid på sig att falla till botten i ett högt kärl, varpå vattnet avskiljs så långt ner till kolnivån som det går utan att tappa ut för mkt kolpartiklar. Nästa steg skulle kunna vara att pressa denna kvarvarande vattniga kolmassa genom ett tygfilter (likt man pressar bär/frukter för att göra saft) alternativt genom ett ”bränsle”filter (på ca 10 ”mikron”, 10 mikrometer) och så få kolet till likt en urvriden disktrasa.
Kanske i nu detta stadium att kolet går att försiktigt värma på en stor yta (tunt lager kol) med ett totalt sett snabbare tidsförlopp, än att värma bort allt vatten från första början..!?

Kolmängden/vikten i prototypcell nr 1 är ca 100 g, alltså kan ca 20 g Silver teoretiskt adsorberas (en Silveratom per fem kolatomer, se tidigare).
I kommande prototyp (nr 2) blir nog kolmängden halverad, dvs 50 g, vilket ger max möjlig adsorbtionsvikt på ca 10 g, Luftkatoden görs också tunnare med ett finmaskigt rostfritt nät (likt i MrBlues prototyp) istället för den grova och alldeles för överdimensionerade perforerade plåten, varpå mindre mängd kol förväntas åtgå.

Silverpris (99.99 %) vid storskalig Luftkatodtillverkning hamnar på det Guldcentralen (i Eskilstuna) som grossist kan erbjuda (från tillverkaren Boliden), närmare bestämt 4634 SEK per 1 kg (”övrig” tacka), (2008-05-15). Att klippa/kapa till lagoma bitar för att så få plats med dom i Silvergeneratorn (en plast- eller glasbägare på ca 1 L) bereder inga nämnvärda problem jämfört med att använda färdigvalsade foliebitar som kostar nästan tre gg så mkt..!
Silvret skall ju lösas upp i atomer, sak samma hur det är format från början bara det praktiskt ryms i en vätskebehållare..!
http://guldcentralen.se/

Silvergeneratorn har nu (18/5) stått och ”puttrat” på 24 Volt i över ett dygn. Två lika Silverremsor; 12,5 långa, 1 cm breda och 0,35 mm tjocka (vikt ca 4,5 g var), har placerats i ett vanligt dricksglas (volym ca 0,3 L, 3 dl). Pluspol på ena och minus på den andra, spänning 24 Volt likström på ca 4 mA som far mellan Silverremsorna genom destvattnet, från början helt klart men efter ca en timma med en brunsvart nyans, och nu efter drygt ett dygn rejält brungrumligt. Silverelektroderna tar dock tid på sig att helt upplösas. Gjorde en grov beräkning (enl Faradays formel) och fick fram att det kommer ta 22 dygn med denna låga ström på 4 mA att helt upplösa Silvret…
Högre spänning ökar ju strömmen proportionellt men frågan är om Silvret då bildar konstiga, icke önskvärda, Silverjoner, ifall vattnet spjälkas till syr- och vätgas osv..!?
Funderar vidare medans förslag tacksamt emottages!

Som omrörare togs en rakapparat som (med plastsmältlim) försetts med en magnet på ena snurrpinnen, vilken snurrar runt alldeles på utsidan om glaset längst ner. På insidan glaset har en (av smältlim) inplastad magnet placerats som snurrar runt i takt med den på utsidan. Kruxet nu förstås är att skägget börjar bli långt…och orken att plasta om magneten tryter. 22 dygn är en lång tid…

Resistansen i den perforerade rostfria plåten (1 mm tjock, kvalitet okänd) i Luftkatoden mättes med Ohm-meter men kunde inte med instrumentets låga upplösning mäta någon skillnad mellan att kortsluta mätprobarna eller att placera dom på resp kortsida (längsta avstånd). Kan bara konstatera (av egna verkliga praktiska experiment) att resistansen i rostfritt inte utgör någon vidare nämnvärd problematik för Luftkatodens vidkommande!
Hoppas härmed finna det rostfria Luftkatod-lagret 1 – strömnätet – och dess resistansfråga som utagerat?! Har haft fel förut, men tvivlar på att mätinstrumentet ljuger...!

Morgondagens övningar blir maskinslipning (med bandslip) av aktivt kolrör till att bli ett fint mikroporöst pulver. Även önskemål om ett finmaskigare Nylonnät som håller inne detta fina Silver-kol, så att det inte ramlar igenom ner på Zinkanoden önskas förslag på!? Nuvarande dubbla lager Nylonstrumpor tappar ut det fina koldammet då det är för grovt mellan maskorna.

Var inne på att lägga plastlimstaven i frysen och sedan köra den mot en bandslip för att så få väldigt små plastlimkorn. I rumstemperatur verkar plastlimstaven vara för mjuk och smetar så hellre ut sig till större korn/fragment. Frysen ca 15 minusgrader gjorde dock inte saken mkt bättre. Kanske flytande kväve (minus 196 grader) hade gjort susen…
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kväve
I ovan länk förklaras också varför Kväve är relativt reaktionsinert (tidigare diskuterat ovan), och inte blandar sig i Syrets katalysprocess i Luftkatoden. En trippelbindning mellan Kväveatomerna N2 håller ihop dom båda mkt starkare än tex i fallet med Syrgasatomerna O2, vilka därför mkt lättare kan spjälkas och katalyseras för att så ingå i kemiska reaktioner inuti Luftkatoden.

Bilderna nedan visar bla den tidigare på Clas Ohlson köpta knappcellen i ett delvis isär plockat skick.
Mkt tydligt framgår hur enkelt uppbyggd Luftkatoden faktiskt är. Strömnätet (lager 1) i mitten är runt om påpressat en svart kolpulveraktig katalysmassa (lager 3), med ett plastmembran (lager 1 och 3b) på under och ovansidan som håller ihop pulvret så att det inte ramlar isär från strömledarnätet. Ovanmembranet (lager 1) förmodas vara ca 50 % mikroporöst, troligen av Hydrofobiskt slag, dvs vätskeogenomträngligt men luftgenomträngligt), med tjockleken ca 0,1 mm. Undermembranet, också ca 0,1 mm tjockt, förmodas vara av jongenomsläppande slag (släpper genom vätska).
På bliden syns hur kolpulvret ligger inpressat i strömnätets maskor. Och tjockleken på strömnätet är också så tjockt själva kolmassan är. Direkt mot strömnätet ligger de båda membranen ann på resp under- och översida. Det går at se vita spår i membranen där dom legat i direkt kontakt med strömnätet, som i ett fyrkantsmönster.

Kolmassan:
Det aktiva kolpulvret i sig i Luftkatoden utför ingen primär nyttig funktion i batteriet.
I princip skulle tex katalysmetallen Silver vara den enda ingrediensen mellan strömnätmaskorna.
Det förefaller mer och mer som att elektronerna (strömmen) från strömnätet går via elyten (inuti kolmassan/katalysmetallen) till katalysmetallen. Kolet verkar troligtvis inte ha en primär strömledningsuppgift, för att så leda elektroner mellan strömnät och katalysmetall, utan håller bara Silvret på en stabil plats i Luftkatoden.
Då antalet verksamma (enskilda) Silveratomer per Area och indirekt Volym bestämmer den maximala strömtätheten per Area (cm2), ger det sig att just enskilda Silveratomer innebär störst tillgängligt strömuttag. Den uppenbara nackdelen härtill är att dom lösa Silveratomerna förr eller senare ramlar igenom det undre membranets porer, ifrån strömnätet, ner till Zinkanoden där dom är overksamma och så gör Luftkatoden och därmed cellen ofunktionell. Med något större atomklumpar (Silvermolekyler) som inte har möjlighet att ramla igenom det undre jon-membranet skulle problemet vara löst. Vanliga Silvermolekyler/klumpar är troligen dock lättlösliga och instabila, varför även dessa med tiden blir upplösta och så ramlar igenom membranet. Härav förstås varför (åtminstone tillsvidare) kolet måste finnas med i Luftkatoden. Kolpulvret utgör en fysiskt större struktur som dels inte riskerar tränga igenom membranet, och dels inte löser upp sig, samt att katalysmetallen (Silvret) sitter fastklistrat (adsorberat) på kolet, och på så vis ogärna lossnar/upplöses och ramlar igenom membranet. Möjligtvis skulle ett metalliskt sputtrat (hårt ”halvlegerat”) Silver, ett slags nanopulver, tillräckligt länge fungera på ett stabilt sätt, innan även det oundvikligt upplöses till atomer.
Porösitetsaspekten kräver alltid ca 50 % hålrum i pulvermassan oavsett kol eller katalysmetall), detta för att kunna släppa igenom Syrgasatomer/molekyler O2.
Ett pulver har alltid automatiskt en viss porösitet, däremot inte ett fast material (tex en Silverplåt).

En teoretisk beräkningsmodell över maximalt möjligt strömuttag per cm2 Luftkatod följer nedan:
Utgångsläge är i detta fall Silveratomen och dess fysiska storlek på atomradien 0,165 nm, vilket ger 0,330 nm i diameter. En slags sfärisk boll som är 0,000.000.000.330 m i diameter.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Silver
Längs varje sida på en cm2 ryms 10 miljoner ”nm-bollar”, 10.000.000. Då varje Silver-boll är 0,33 nm stor ryms så ca 3 st längs varje nm, alltså 30.000.000 st på en cm. Arean motsvarar ju då 30.000.000 x 30.000.000 = 900.000.000.000.000 st silveratomer. Om teoretiskt varje Silveratom var aktiv och kunde ta upp en Syreatom, samt med den, en elektron och med elytvattnet bilda en OH- (Hydroxidjon), skulle max strömtäthet bli elektronens laddning 1,602x10upphöjt-19 As x antalet upptagna elektroner 900.000.000.000.000 st = 0,144 mA(s). Detta är förutsatt att endast en Syrgasatom och elektron per sekund kommer in till Silveratomen. Vi vet ju tex att färdigt katodmaterial kan ge 300 mA per sekund (och cm2), samt att dessa katoder är ca 50 % porösa vilket skulle halvera ovan 0,144 mA till 0,072 mA. Detta ger någorlunda antalet Syrgasatomer och elektroner som varje sekund passerar in genom dom 50 %-iga luftporerna = 300 mA delat med 0,072 mA = 4166 st elektroner och Syrgasatomer. Då Syrgasatomen storlek är 0,120 nm diameter ges med vilken hastighet dessa måste fara genom Luftkatoden till katalysmetallen = 0,120 nm x 4166 st = 0,5 mikrometer per sekund, 0,000.000.5 m/s. En hastighet så låg att den knappt går att föreställa sig…
Dock uppstår frågan hur fort en Silveratom kan utföra processen för att bilda en OH-.
Att den skulle klara av 4166 st per sekund verkar aningens osannolikt..!?
Ett alternativ (utgått från endast en Syrgasatom och elektron per sekund och Silveratom) är att Silveratomerna är packade i 4166 st atomlager (med 50 % raka porösa luftkanaler) i vilka Syrgasatomer åker likt rörpost på löpande band, och så verkar likt 4166 st parallellkopplade Silveratomer som tillsammans tar upp 4166 st elektroner, och så ger strömmen 300 mA (per sekund och cm2). Härav förstås varför åtminstone en viss rymdgeometri förmodligen krävs. Dessutom är det fullkomligt praktiskt omöjligt att bara använda ett Silveratomlager, finns ju inga verktyg etc som enkelt och hållbart kan producera något så extremt litet…
Tjockleken av 4166 st Silveratomlager = 0,33 nm x 4166 st = 1,37 mikrometer. Electric Fuels katod är (totalt) 0,5 mm tjock. Knappcellen från C/O har en ca 0,1 mm tjock katalysmassa (vilken ger 60 mA/cm2). Uppskattar denna katalysmassas genomsnittliga atomstorlek till 0,3 nm diameter vilket ger antal atomlager per 0,1 mm = 0,33x10upph12 (330.000.000.000) st. Då massan är ca 50 % porös verkar varje aktiv katalysatom/metall (tex Silver) med två reaktioner per sekund. Så antalet Syrgasatomer/elektroner som ”förbrukas” per sekund och 60 mA blir:
60 mA delat med 300 mA = 0,2, x 4166 st (Syre) = 833 st per ett (50 % poröst) atomlager.
Med 330.000.000.000 st atomlager förstås att långt ifrån alla atomer/lager är katalytiskt verksamma/aktiva.(åtminstone inte på samma gång…). Grovt uppskattat (i ena ytterlighets scenariot) fyller den katalytiskt aktiva metallen upp endast en miljondel av all ingående kol-/katalysmassa (i motsats till de teoretiskt möjliga 20 %.en), eller så transporterar sig Syreatomerna (och indirekt elektronerna) helt enkelt inte fler och fortare än just 833 st per sekund (och atomlager).
En ”professionell” gissning är att sanningen ligger mitt emellan någonstans…

Att få fram värden på en katalysmetalls katalytiska reaktionshastighet (i ett givet medium/elyt och för en given slutprodukt –OH-) verkar vara värdefullt för vidare beräkningar.
KTH bedriver forskning kring katalys och nanoteknik.
http://www.kth.se/nano/forskning/material/mikroemulsion/index.html
Katalys:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Katalysator
Citerar nedan om katalys:
”För att man skall få en så stor yta som möjligt, vilket är viktigt för att få en hög reaktionshastighet, finfördelas det aktiva ämnet. Vanlig storlek för partiklar av ädelmetaller är 1–2 nm, vilket svarar mot att ett gram av sådana partiklar tillsammans har en yta av ca 200 m2. För oädla metaller som nickel kan storleken vara 10–30 nm. För att så små partiklar skall kunna hanteras sprids de på ytan av ett poröst material, t.ex. aluminiumoxid, kiselsyragel eller aktivt kol. På detta sätt får partiklarna mekaniskt stöd och de reagerande ämnena och de bildade produkterna kan lätt komma till resp. från reaktionscentrum.”
http://iq.spray.se/qa/show/10979/Katalysator/
En bra bild/graf som visar lite mer om hur en katalys fungerar:
http://school.chem.umu.se/Experiment/216
Och lite om reaktionshastighet samt aktiveringsenergi:
http://school.chem.umu.se/Experiment/100

Kolpulverslipningen gick mkt över förväntan. Tog bandslipen och tryckte försiktigt kolröret mot slipbandet och höll den över uppsamlingsbehållaren (rostfri degbunke), varpå ett mkt fint finfördelat och homogent kolpulver bildades. Ett tips dock är att vid tillfället inte bära vita kläder då det ryker och dammar en del, samt kanske att stå utomhus (om det inte blåser). Det gick väldigt fort att göra, under fem minuter! Verkar dessutom som om pulvret fick en luftigare/porösare konsistens, då volymen som behövs för att täcka/fylla strömnätet (MrBlues fintrådiga Luftkatod-nät) knappt väger någonting, cirka 20 g..!
Teoretisk max upptagbar Silvermängd/vikt per 20 g kol är 4 g (20 %).
Ledsnade på att vänta på Silvergeneratorn att bli färdig (22 dygn…), det fick räcka med ca 3 dygn vilket teoretiskt skall innebära att ca 14 % av silvret blivit upplöst, och 14 % på 9 g = 1,3 g, dvs 30 % av max strömuttag på 300 mA per cm2 = 30 mA per cm2 i den nya prototypcellen nr 2.
Kanske får nöja sig med denna relativa strömklenhet för nu, tills ett snabbare sätt att upplösa Silvret kommits på (förslag tack!).
Det blir ju trots allt ca 6 A kontinuerligt strömuttag om beräkningarna stämmer, samt ca 60 A i kortslutningsstöm.
Så får det bli!












_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Benny
Forumstammis


Registreringsdatum: 17 juli 2006
Inlägg: 331
Ort: Göteborg/Lilleby

InläggPostat: 2008-05-20 17:42:41    Rubrik: Svara med citat

En hydralisk vedklyv kanske går att pressa ur
vätskan med om man byter ut yxan mot en form
så det blir som en kaka.
Istället för damstrumpa tänkte jag på ett sånt
nät som är till evighetsfilter för kaffebryggare
det kanske finns nån industristorlek.


//Benny
_________________
Renault Clio electrique -97
Volvo bifuel -00
Toyota Prius -08 Under ombyggnad till plug in
Transportel (flakmoppe)
Robomow -01
RoboCut -00
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post Besök användarens hemsida MSN Messenger
pm_dawn
Elbilsguru


Registreringsdatum: 17 mars 2008
Inlägg: 1293
Ort: Östersund

InläggPostat: 2008-05-20 20:42:33    Rubrik: Avdunstning ! Svara med citat

Ett snabbare sätt att få bort vattnet ur kolet är att använda en luftavfuktare. Bygg ett litet tält runt en luftavfuktare och stoppa in kolpulvret i tältet. Kommer definitivt att gå fortare än självtorkning plus att kolet inte värms upp.

/Per
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Skicka e-post
rolf
Passiv


Registreringsdatum: 20 maj 2008
Inlägg: 1

InläggPostat: 2008-05-21 00:40:20    Rubrik: Svara med citat

Hej på er alla entusiaster! Är ny på forumet sen ett par dagar tillbaka. Jag har med stort intresse tagit del av debatten och försöken med zink-luft batteri. Tänkte komma med ett par små funderingar och eventuella tips.

Silver kan kanske skaffas som skrot eller spån hos en silversmed, eller hos dem som tar hand om gamla fotokemikalier, där är ju silvret redan löst i nån vätska????

Zink borde enkelt kunna skaffas på ett zinkgjuteri, de borde få spill.

Testet med nylonstrumpa kanske var bra, vill man ha finmaskigare nät finns det "silduk" hos färgleverantörerna, typ Syntema. Använder själv sån till vardags, finns med olika maskstorlek, syntetmaterial. kostar billigt.

"Metallnät" av rostfritt med etsade hål i mycket små, eller önskad storlek och form, samt beläggningar med olika metaller, finns en firma i Värnamo som heter Mikroponent (mikroponent.se) som pysslar med sånt.

Slutligen funderade jag på det påhittiga sättet att pulverisera kol. Är det inte risk att kolpulvret förorenas med "sandpapper slipet" kiselkarbid eller aluminiumoxid?? men det kanske saknar betydelse?

Önskar all lycka med kommande experiment och kommer att följa tråden med stort intresse!
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-05-22 23:43:18    Rubrik: Svara med citat

Filterpåsar (tack för alla tipsen!) från företaget IFAB, Torslanda, Gbg (031-922070), finns i div dimensioner och material, bla Nylon.
http://demo.webeasy.nu/ifab_se/Svenska.php
Köpte därifrån för några år sedan en stor ca 1 m lång filterpåse (på 5 mikron) som användes för att filtrera hemmagjord Biodiesel (vilken vi problemfritt körde en Mercedesbuss på). Grannen har restaurang och skänker därtill gammal förbrukad fritösolja (ca 300 L står på gården och väntar på att bli bearbetat, det är Metanolen som kostar pengar, annars är resten gratis och resulterar i färdigt literpris på ca 3 SEK…). Kör ju dessvärre tvunget omkring med förbränningsbil i väntan på att detta nya Zink-Luftbatteri fungerar och går att montera in i elSkodan. Tror att ett nylonfilter med 5 mikrometers hålmaskor blir lagom (0,000.005 m, 5 tusendels mm), då kolpulvret förmodligen inte har många procent partiklar som är mindre än detta. Köper ett nytt nylonfilter och klipper till en bit som omsluter Luftkatoden, täpper igen kanter och öppningar med smältplastlim. –Klart, himla smart och enkelt!
B-planen är Clas Ohlson som har runda Nylon-filterpatroner (för Vatten) på 60 mikron (0,000.060 m). Blir i så fall till att ”slakta” denna/dessa och plocka loss själva Nylonmembranet. Pris 84 SEK per st.
C-planen en sväng till ÖB för ett par ”evighets”kaffefilter.

Smart också att pressa det blöta kolet med hydralpress, resp använda en luftavfuktare!
Naturligtvis lyckades den blöta kolmassan som ställts på spisplattan (värmeläge 1) kvarglömmas varpå vattnet naturligtvis kokade bort… Hällde i lite nytt destvatten för att om så möjligt återföra Silvret till kolet. Vid vilken temperatur som adsorberade ämnen på kolet lossnar är ju alltjämt oklart. Men ”het vattenånga” är ju just 100 grader (under vanligt tryck). Silver-kolet har i motsats till det i prototyp 1 (med endast 3 mg Silver) en gråaktigare nyans (blandning av svart och silver), vilket optiskt bekräftar en högre Silverinblandning (ca 1,3 g). Frågan om det sitter fast på kolet (korrekt adsorberat) eller inte, eftersom det varit 100 grader varmt, återstår att se. Symptomet vore att strömtätheten avtar ganska snart med tiden, beroende på att Silvreatomerna tidigare än normalt ramlar ner från strömnätet genom nylonmembranet/filtret.
Livslängden avgörs tillsynes alltså mkt av hur väl Silveratomerna hålls kvar i Luftkatoden.
Kanske i mindre grad av hur Silvret/katalysmetallen med tiden ingår föreningar och bildar katalytiskt overksamma/oaktiva molekyler och joner..!?
Dessa två alternativ synes utgöra den livslängdsbegränsande aspekten på detta batteri (förutom ev karbonisering, CO2, av elyten, samt Zinkformsförändringar, tex dendriter).
Förslitningseffekter på Luftkatoden vid uppladdning utgör en separat aspekt, som kräver mer förkovring kring Oxidation från Syret som bildas på katalysmetallen och så riskerar att oxidera den), samt den behövliga överspänning för att kunna utföra laddningen/överladdningen som riskerar bilda olika jon-slag av Silvret samt ev lösa loss Silvret från sin adsorberande klistereffekt på kolet varpå det lossnar och ramlar ner.
Problematik kring dessa ev laddningsaspekter kan gå att lösa med tex en tredje hjälpladdningskatod. Men det är en senare fråga.

Vid en ev återvinning av ett förbrukat Zn-Luftbatteri finns Silvret (det värdefulla) alltjämt kvar i botten av cellen. Inget värde går förlorat bara för att Luftkatoden slutar fungera. Återvinningen torde inte vara mkt märkvärdigare en tex Guldåtervinningen från elektronikkomponenter/kretskort.
Finns det tex 2 kg Silver i ett batteripaket (värde ca 9000 SEK) är det naturligtvis intressant att återvinna detta. Även Zinken, 140 g x 100 x 5 = 70 kg, ger en liten slant, 70 kg x 30 SEK = ca 2000 SEK. Alltså drygt 10000 SEK i rent metall(”skrot”)värde, från ett batteripaket på 100 kg och 80 kWh..!

Ytterligare ett sätt att finfördela kolpulvret (och ev Silver-kolet) är lägga det i en köksmixer. Knivarna sitter förvisso ganska långt upp från botten, men med extra mkt pulver som täcker ovanför dessa går det nog bra. Förmodar dock att kolet gärna sliter ut gummipackningen för mixerknivarna i botten…så räkna med att den framledes troligtvis inte duger för vätskor..!

Silver-kolet har nu äntligen torkat. Gick på ca 5 timmar inkl kok-fadäsen… Totalt ca 3 dl destvatten som ångades bort. Vågar gissa på en rationaliserad torkningstid på ca 2 timmar, vilket ur ett större produktionstekniskt perspektiv verkar mer rimligt.

Dra mig baklänges… ögonen tindrade som på Julafton vid åsynen av ett styck stekskydd á 16 SEK (!) på ÖB (Överskottsbolaget), ett 28 cm runt (förmodligen ?) rostfritt finmaskigt och tunt (0,2 mm tråddiameter, 0,8 mm maskor, och nätet som helhet 0,5 mm total trådvävs-tjocklek) nät/fyrkantsrutig trådväv (se bild nedan). Ett mer passande strömledarmaterial (för Luftkatoden, lager 1) torde vara svårt att finna, dessutom till så lågt pris..! Räcker precis till två st Luftkatoder á 200 cm2 (10 x 20 cm).
Köpte även ett nylon-kaffefilter (för att testa i allmänhet, pris 12 SEK). Hällde i Silver-kolet i filterpåsen och fann att inget (i alla fall torrt) pulver kom igenom (maskstorlek okänd på denna påse).
Gjorde en beställning på ett 5 mikrons Nylonfilter på IFAB, modell filterpåse, ca 10 cm diameter och 35 cm långt, pris 165 + moms. Kommer förhoppningsvis (brevledes) på Torsdag (22/5).
Arean hos denna filterpåse när den blivit tillklippt till en rak och platt duk/membran blir ca 1000 cm2, vilket räcker för att göra 2 st Luftkatoder á 200 cm2 (ovan- plus undersida 200cm2 var = 400 cm2).

Gjorde ytterligare lite Silvervatten med Silvergeneratorn, under ca ett halvt dygn, för att kanske kompensera för det som ev dunstade/ångade bort vid kok-fadäsen, samt under mottot hellre för mkt än för lite. Häller Silvervattnet på kolet i kaffefiltret några gånger fram och tillbaks, och ska väl på så vis huvudsakligen slutligen adsorberas, och få en enbart blöt kolmassa utan överflödigt vatten kvar. Några procent Silveratomer blir nog kvar i det filtrerade (f.d. Silver-)vattnet då kortare tid och mindre omrörning nyttjas. Gör därefter en (denna gång noggrant) kontrollerad och försiktig uppvärmning…utan kokfadäs förhoppningsvis…

Klart! Tid ca 30 minuter! Kaffefiltret fungerade utmärkt som Silver-kolblandare. Utrustningen fyra redskap; gaffel, Nylon-kaffefilter, degbunke, dricksglas (samma som till Silvergeneratorn). Började med att lägga det aktiva kolet i filtret, höll det över degbunken, hällde Silvervattnet på kolet, vispade runt lätt med gaffeln medans det rann igenom ner i bunken (ca 30 s), hällde tillbaks det silade vattnet till glaset, och upprepade fem gånger. Redan här blev kolet vattenfritt, lite som en smulig deg (pressade ihop kolmassan inuti filtret så att den sista skvätten vatten rann ur).
Torkade ur bunken, hällde kolmassan däri, ställde den delvis (ena ändan, ca 20 %) på spisplattan (1:ans läge), rörde om och vred på bunken ca 5 gånger under en total tid om ca 30 minuter..!
Kolet har fortfarande ca 2 % vatten kvar, lite fuktigt, men det underlättar då kolmassan skall smetas ut på strömnätet. Dels klibbar det lättare fast och blir så mer formbart och strukturerat än om vore det ett torrt dammigt pulver, dels sugs elyten lättare upp i en halvblöt kolmassa än om den var helt torr då annars ytspänning gör det svårt för elyten att tränga in i Silver-kolet (kolpulvrets ovilja att vilja blanda sig med vatten/vätska, samt luftbubblor). Kanske rent utav Silver-kolet skall indränkas med elyt innan den pressas över strömnätet, så att 100 % kemisk funktion garanterat erhålls i Luftkatoden ?! Dessutom ifall någon form av varmpressningsmetod för att sammanfoga strömnät/Silver-kol med (plast)membranen skall användas, hindrar ingående vätska (vatten eller elyt) Silverkolet från att bli för varmt (vätskan absorberar värme istället för Silver-kolet som annars riskerar upplösas) .


Nylonfiltret från IFAB har nu blivit urklippt från sin sömnad (se bild nedan). Provade att blåsa igenom detta (på 5 mikron) och kaffefiltret, med ungefär samma ”blås”tröghet som resultat. Sålunda samma porösitet dom emellan, exakt vilken är dock alltjämt okänt (gissar 50%). Tjockleken 0,05 mm (knappt mätbart med skjutmåttet, en mikrometer vore mer passande…).

Stekskyddet Ohm-mättes utan att kunna få skillnad på mellan kortslutna probar resp placerade över nätet (se bilder nedan). Lågohmigt med andra ord! Hur till vida nätet är äkta rostfritt, förnicklat, förzinkat (högst sannolikt inte!), Aluminium (99 % icke!) eller behandlat med någon annan metall är också okänt, men det ser ut och känns som rostfritt. Förslag hur undersöka om rostfritt?? Testa med batteri-svavelsyra på en liten bit och se om något händer, värma med varmluftpistolen etc?!

IFAB (som säljer filterpåsen) har även aktivt kol i 25 kg säckar. Pris 21 SEK per kg + moms = 656 SEK per 25 kg säck och 26 SEK per kg. Till en Luftkatod á 200 cm2 åtgår ca 20 g aktivt kol, kostnad i kol per Luftkatod = 0,020 kg (20 g) x 26 SEK = 0,52 SEK (50 Öre) per aktivt kol per 200 cm2 Luftkatod.
Emellertid verkar minsta färdiga partikelstorlek vara en kvalitet som har kolkorn i intervallet 0,85 till 0,6 mm…Det hemmatillverkade bandslipkolet är nog i snitt 0,1 mm (ska plocka fram mikroskopet och mäta). Så en lämplig färdig eller lätt självgjord hyfsat snabb och effektiv kol-kvarn står härmed på önskelistan! – Fler förslag tack! Färdigmalet kolpulver skall inte vara mindre än ca 10 mikron (0,000.010 m, 10 tusendels mm), då annars det riskerar ramla igenom membran-filtrets hålmaskor på 5 mikron. Ett ännu finmaskigare membran (tex 100 nm, 0,000.000.100 m) hanterar motsvarande kolpartiklar på ca 200 nm.

Inte för att röra till det, men till synes verkar lager 3 (den katalytiskt aktiva Silver-kolmassan) ligga INNUTI hålmaskorna på strömnätet (lager 1), enl bla kanppcellen från C/O, och inte vare sig över eller under själva strömnätet… Enligt vissa patentskrifter skissas däremot dom olika verksamma beståndsdelarna i Luftkatoden som om den aktiva katalysmassan (tex Silver-kolet eller Mangannitratet) låg i ett separat lager endast mellan strömnät och elytmembran. Definitionen på ”Lager” kanske inte alltid stämmer i resonemangen här, men för att generalisera, om man börjar ovanifrån i Luftkatoden och går neråt (ursäkta MrBlues);
Lager 1 –Övre inneslutande Luftmembran (ev också Hydrofobiskt) minimum 50 % poröst, max 5 mikron hålmaskor ?, tunn plast (Teflon, Gore-tex, Nylon etc);
Lager 2 –Strömnät;
Lager 3 –Katalysmassa;
Lager 4 –Undre inneslutande jon-/Elytmembran, min 50 % poröst, max 5 mikron hålmaskor, tunn plast (Teflon, Gore-tex, Nylon etc).
Klaga gärna om jag rör till ”Lager”-definitionen, eller kom med egna förslag!

Summerar (22/5):
Silver-kolet för prototyp 2 är nu färdigblandat och torkat, ca 20 g kol och ca 1,3 g Silver..
Strömnätet (lager 2) skall klippas i (två st) delar á 10 x 20 cm (200 cm2).
Katalysmassan (Silver-kolet, lager 3) skall pressas in i strömnätets hålmaskor (lager 2).
Undre jon-/elytmembran (lager 4, och dessutom övre ”halv-Hydrofobiska” luftmembran, lager 1) skall klippas till för att helt kunna omsluta strömnät (lager 2) och Silver-kolmassa (lager3), samt smältlimplastas ihop i fogarna och punktvis över katodytan så att membranet sitter fast och inte ”fladdrar”. Bäst hade varit om ett slags lim fanns på insidan membranen (mot strömnätet) så att dom självklistrade sig fast på strömnätet (likt knappcellen från C/O)….FEL! (kan ju inte ha ett lim på ett membran som ska vara poröst…). Limmet skall naturligtvis appliceras tunt på strömnätets båda ”ytor” alldeles innan membranen monteras!

Slutlig tjocklek på denna Luftkatod prototyp nr 2 blir:
Lager 1 - 0,05 mm
Lager 2 och 3 - 0,5 mm
Lager 4 – 0,05 mm
Summa tjocklek = 0,6 mm, att jämföras med dom köpbara på 0,5 resp 0,75 mm, en till synes gyllene vald medelväg..?!

IFAB hade vänligheten att hänvisa till följande info (från en konkurrent…) ang aktivt kol och adsorberande egenskaper:
http://www.activated-carbon.com/swedish/carbon-sw.html
http://www.adsorbent.com/


























_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-05-24 07:33:17    Rubrik: Svara med citat

Som bekant så är rostfritt endast mycket svagt magnetiskt jämfört med annat stål.
Alltså en kylskåpsmagnet will do the trick.

Letar febrilt efter det sk. carbon black, på svenska kimrök.
Kolatomerna i detta "sot" ligger ordnade i en plan struktur vilket i sin tur tydligen gör att detta material leder elektrisk ström bättre än aktivt kol.
Detta förklarar blandningen av dessa båda materialen i patentet: Mer aktivt kol = större yta och högre strömtäthet. Mer Kimrök = Lägre resistans i Luftkatoden. Tänker börja med 50/50.

I vissa färgaffärer kan man köpa Kimrök men då är informationen om substansen bristfällig.
Jag tänker att det är av högsta vikt att man vet vad det är man rör ihop om man vill kunna repetera experimentet.

Minns att någon tipsade om en länk tidigare i tråden ang. carbon black, ska kolla igen.
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-05-26 20:30:06    Rubrik: Svara med citat

Yes!
Har fått tag på kolet.
Talade idag med en snubbe som "-när det bara rör sig om så lite" lovade att skicka ett kilo utan kostnad.
Priset på detta något dyrare kimrök som har mycket lägre resistans än andra liknande produkter tex. aktivt kol är ca 100 spänn/kilot.
Verkligen kul det här med att personer som får veta vad vi håller på med gärna vill hjälpa till och hittils har jag inte betalt en krona för ingredienserna.
Nu är det nära. Very Happy
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-05-28 14:52:30    Rubrik: Svara med citat

I dag fick jag 1 kilo sot (Kimrök) i tredubbla påsar (extremt skitigt) så det blir nog bak till helgen. Har inte bestämt mig vilka delmängder kol jag skall blanda.
I väntan på något bättre att mala pulvret med tar jag nog 100 % kimrök första omgången, alltså utelämnar det aktiva kolet helt och ser hur resultatet blir.
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
µPower
Elektrisk


Registreringsdatum: 03 september 2007
Inlägg: 115
Ort: Örebro

InläggPostat: 2008-05-31 12:44:50    Rubrik: Svara med citat

Tjena,l hoppas det gick som du tänkt.

Jag har en fundering och ett förslag

1 Blir inte kollo-silvret oxiderat när man grejat och torkar mm i närvaro av syre?

Men kanske är det just oxid so ni vill ha till "katalysator"?
[Edit.. jag var nog tröttare än snittet, ja.. det är en LUFT-zink-cell.. Wink]



mrblues(och anders)
2
Men för att mäta resistansen duger inte multimetern så där ju, Jag vet ju att du kan det här med att mäta Anders så det var nog trötthet/olycksfall i arbetet Smile

För övriga som funderar:
Så här tror jag att det skulle kunna gå till att få hyfsad koll på resistansen, jag har inte provat själv, rätta mig om jag tänkt fel, i dag är JAG trött som attans.. Smile

Jo..Det ni kan göra i stället är att koppla in multin i serie, tex vid batteriet, ställ den på strömmätning,(anders har säkert en shunt för mätning av högre strömmar också)

* Ta en känd spänningskälla, tex ett bra stort batteri, (inte så noga, bara den håller sig lugn och fin över några minuter och inte saggar innan du hinner mäta..
+ justerbar last(järntråd)
+ multimeter på strömmätning ,eventuellt en bra shunt om du nån gång skall mäta 50-500Amp eller sånt(många små shuntar har 1mV/Amp, på de större är det oftast mycket mindre Volt per Ampere (för att inte få så mycket värme))
+ gallret eller plåten eller ledaren som du har okänd resistans i
+ bra multimeter för att mäta mV med probarna på känt avstånd i gallret


*skruva upp allt i seriekoppling alltså för strömkretsen, justera till önskad strömming, mät spänningsfallet över det du inte känner till



Anders bild: din multi hade ju tex 20Amp område,

Justera upp strömmen över lasten(tex en rulle (utrullad)järntråd som inte blir för varm per meter) tills du har ..förslagsvis 10Ampere, som kanske är lagom för gallret till din lilla cell, om det nu är lågohmigt.

SEN mäter du millivolt över gallret, typ enligt din bild fast lite mer vetenskapligt placerat så det går att beräkna någon slags resistans per meter.




Mät Förslagsvis med en annan multi om du nu har din första inkopplad i serie till att kontrollera så det är 10 Amp över kretsen hela tiden även om batteriet går ned lite eller om järntråden blir varm.

(du vill inte att *gallret* blir märkbart varmt, då har du för mycket ström, det blir fel värde då.)

gallret du vill mäta är kanske tex 10/20/100 cm lång och förhållandevis smal remsa (ja..känd bredd, räkna antalet längsgående trådar om det är en "väldigt smal" remsa), (alternativt kanske duger med endast en eller ett par av de längsgående trådarna från gallret med rätt längd mellan multimeterprobarna för att få en uppfattning om resistansen per meter,

mät en bit in! på känt avstånd mellan probar och inte på anslutningen till strömkabeln, det skulle kunna vara bristfällig kontakt där med en högre resistans som följd och då blir ju värdet fel)

Lycka till och jag ser fram emot att höra hur det gick med nya kolet och silver-"dopningen"!


Hur blev det över längre tid med den förra cellen? tappade den kraft?
_________________
.
** Elbils-TV! ** Min hemsida: http://www.crom.se med 100-tals filmer på elfordon och annat kul
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-06-01 17:08:05    Rubrik: Svara med citat

Fick idag avbryta experimentet pga. en styck havererad mixer.
Redan efter 4 minuters mixning av kol-vattenblandningen slutade kniven snurra. (den skrek så länge den levde)
Men å andra sidan att slå sönder materialet som den trasiga blendern är konstruerad för att göra är kanske inte det som behövs, det är ju trots allt redan mycket små partiklar som bara skall blandas ihop noga.
Funderar nu på att i stället ta elvispen med tillhörande bunke, täcka bunken med plast (ty det dammar något hm, hm.) och prova detta.
Återkommer med rapport.
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-06-01 22:50:15    Rubrik: Svara med citat

Gjorde ”magnet-testet” och erhöll dragningskraft mellan magnet och strömnät, vilket alltså då ej är av rostfritt material, troligtvis förnicklat vanligt stålnät!
Förnicklat borde fungera utmärkt sett ur korrosionsbeständighet samt elektrisk ledningsförmåga!
Resistansen är ju enligt mätningar omätbart låg, och Nickel är erkänt bra i korrosiva samanhang, används ju dessutom, tillsammans med Krom, som legering i rostfritt med ca 8 %.
Strömnätets (f.d. stekskyddet) porösitetsförhållande är 45 % trådarea och 55 % hålarea. Hålen/tomrummen utgör alltså över hälften av totala arean.

Membranen bör ju sitta tajt emot strömnätet så att katalysmassan håller sig nära i direkt kontakt, annars, i synnerhet om det undre membranet sjunker ned, kommer massan hamna för långt bortifrån och så orsaka dålig och långsam ström-/syrgasledningsförmåga i Luftkatoden.
Härtill förutsätts att membranen, i synnerhet det undre, appliceras stadigt fast mot strömnätet via tex plastlimspunkter, som i en slags mikroskopisk ”punktsvetsning”. Nja, kanske aningens för avancerat…
En annan variant vore att sy ihop alla tre (fyra) lager med nylontråd, en 0,2 mm fiskelina tex istället för den vanliga bomullstråden i symaskinen..! Endast någon enstaka procent av Luftkatodarean som upptas på detta vis, dessutom snabbt, enkelt, billigt och förhoppningsvis funktionellt!?. Ska bara låna fatt en symaskin också..! –Första sydda/textila Luftkatoden..!?

Vid slipningen av kolröret mot en bandslip kunde inget oönskat slipmaterial märkas lossna från slipbandet. Kolröret är relativt mjukt och lätt att smula sönder mot den mkt hårdare superepoxy(?)-bundna slipytan.

Verkar som oron för att Silvret vid kok-fadäsen (ca 100 grader) skulle ha ”lossnat” från kolet är obefogad. Enl länk nedan kallas processen vid vilken adsorberade ämnen i kolet frigörs för ”Termisk Reaktivering”. För detta anges temperaturen här till minst 700 grader… -Ingen fara sålunda!?

http://www.activated-carbon.com/swedish/5-1-sw.html
Framgår också att aktivt kol kan adsorbera ämnen (icke-polära sådana) upp till 10 % av sin egen vikt (avser klorinerade föreningar). Vore intressant med en motsvarande siffra för tex Silver och Mangannitrat, samt andra div katalysmetaller. Kan ju just nu bara gissa att adsorbtions-möjligheten huvudsakligen är geometriskt beroende, varpå ytterst det är storleken på själva (den adsorberade) atomen som avgör antalet/vikten/procenten. I så fall gäller ca 10 % adsorberad vikt även av Silver, Mangannitrat etc!?

Lämpligt aktivt kolpulver för adsorbtion utav tex Silver kanske är Microcarb CL60 i nedan länk.
http://www.activated-carbon.com/swedish/3-4-sw.html
Ursprungligen optimerat för Guldåtervinning (från lakvatten), men kanske duger även för Silver(-vatten)..!? Har en aktiv yta (betecknat BET) på 1150 m2 per gram. Kan ju vara bra att ha en referens iaf.
Densiteten på detta kolpulver är 0,49 g/cm3.
Basic om aktivt kol:
http://www.activated-carbon.com/swedish/1-3-sw.html
Diametern 2 nm har dom adsorberande hålen i det aktiva kolet (större hål utför inlopp och transport) Se bilder nedan.. Silver tex är ju 0,33 nm i diameter, vilket innebär teoretiskt att ca 36 Silveratomer ryms i kolhålets plana area (3,14 nm2, Silveratomen 0,086 nm2).

I nedan länk anges möjligt Silverupptag till 3 vikts-% i ett ”impregnerat” kol som används för att rena bla vatten (Silvret har en antiseptisk bakteriedödande effekt). Frågan är hur till vida det bara är önskad/behövd mängd i specifikt detta syfte, eller om det går att dopa kolet med ännu mer Silver..? Men en verifierad minimum siffra finns nu på 3 vikt-% Silver i aktivt kol.
Tydligen kan Fosforsyra upptas/adsorberas till hela 30 vikts-%,. Men vanligast för flertalet ämnen är max-% ca 20. Alltså stämmer (?) tidigare godtyckliga (Silver-)beräkningsreferens på 20 vikts-% ganska bra.
http://www.activated-carbon.com/swedish/enviro-sw.html

Nu står symaskinen apterad och klar i köket, med fiskelina (i Nylon) 0,2 mm diameter istället för den vanliga bomullstråden. Naturligtvis skulle symaskinen (av äldre modell) krångla, så först nu (29/5) är den redo.

Klippte till Strömnätet med vanlig sax, längs maskraderna snabbt och smidigt. Måtten blev 10 x 20 cm, med en polanslutning på 2 x 4 cm. Räknade ut polanslutningens ledararea till 0,8 mm2 vilket verkar klent för ett ev kontinuerlig strömuttag på 60 A (300 mA/cm2 x 200 cm2 = 60 A).
Troligtvis råder liknande polanslutningsarea hos dom köpbara (utifrån total tjocklek 0,5 mm och ca 50 % porösitet), varför någon form av större anslutning mellan strömnät och polanslutning torde krävas, tex längsmed hela kortsidan.:!? En kortsida på 10 cm (som i fallet med denna prototyp) och en trådnätstjocklek på 0,2 mm och 0,8 mm mellan maskorna ger om hela denna sida ansluts en ledningsarea på 4 mm2. Tumregeln (för koppar) med 10 A per mm2 ger då 40 A, mot dom för 60 A behövliga 6 mm2. Nja, kanske den korta längd som bara är 4 mm2 utgör en försumbar resistans då den är just så kort..?! Hade ju inte varit fel med en köpt färdig testkatod, som referens och vägledning…

Gjorde ju en felberäkning (?, börjar snurra i kalkylerna …) på teoretisk strömtäthet tidigare ovan, med 30 % av 300 mA = 30 mA…-Nä, räknefel, blir ju 90 mA..! (desto bättre!). Motsvarande kontinuerligt resp max strömuttag blir då (istället för 6 A resp 60 A) 18 A resp 180 A (kortslutning). Kortslutningsströmmen verkar orimligt hög, men bygger på prototypcellen 1 och dess värden, har bara överfört dem rakt av med en 10-faktor till kommande prototypcell 2. Med 10-faktorn menas att kortslutningsströmmen är tio gg högre än ”nominell” kontinuerligt strömuttag ( i prototyp nr 1 = 10 mA resp 100 mA), och så i detta prototypfall nr 2 alltså 18 A kontinuerligt resp 180 A kortslutning. Återstår att se..!


Testcell nr 1 har nu stått obelastad för sig själv ett tag, och värt att notera är hur separatorn (den gröna) delvis lösts upp i mindre bitar (se bild)…-blir förmodligen därför glasull i nästa prototyp, gärna den vita ljusstaksvarianten, hur nu den i dessa tider skall gå att hitta?! Samt att Kaliluten som hamnat ovanpå Luftkatoden (Nylonstrumpan) och längsmed övre cell-sidor med tiden torkat ut med påföljd att Kaliumhydroxiden (KOH) blivit kvar (som ett vitt salt) när vattnet dunstat bort (i värmen, mkt varm Maj-månad..!). Mängden/procenten KOH i elyten (nu 45 %) kanske är mer än behövligt!? Ytterst behövs Kaliumhydroxiden för att skapa elektriskt ledande joner i elyten, vanligt rent destvatten leder ju ström/elektroner mkt dåligt, och då Zink-Luftcellen är relativt strömsvag (mot tex Ni-Cd batteriet) torde också en mindre mängd KOH kanske behövas, med därtill mindre ”salt”avlagringsrisk..?! Ponera att 15 % KOH räcker för att leda strömmen 18 A!
Tror det går att räkna ut en teoretisk siffra för minimum krävd mängd Mol/vikt per cell, men det får bli ev senare.
Gjorde även spänningstest och fick ca 1,2 V olastad, samt ca 100 mA kortslutningsström, alltså precis som tidigare. Elyten ligger nu närapå under Luftkatodens nivå, varför strömmen förmodligen kryper längs cell-sidor mm.
Slutsats härav är att innesluta Elyten väl (med tex silikon) och göra Luftkatoden flexibelt upphängd (med tex Nylonfiltret) så att risken för uttorkning minimeras, samt att Elyten inte får kunna tränga igenom Luftkatoden och översta lagret Luftmembranet (1) varpå den annars torkar ut och ger ”salt”avlagringar som så täpper igen Luftmembranets hålmaskor, varpå luftens syrgasmolekyler hindras från inträde. –Inte bra!

Sydde med symaskinen idag (31/5) med zick-zack-mönster längs sidorna på övre och undre luftmembran och fick så ihop den tillklippta filterpåsen till en passande form för strömnätet. Då nylonmembranet hänger löst och ”fladdrar”, utan att pressa ihop Silver-kolet mot strömnätet, var tanken också att sy över ytan på Luftelektroden för att så tvinga ihop alla lager av membran, katalysmassa och strömnät till att bli tajt –liksom hoppressade, men detta kräver först lite eftertanke då symaskinsnålen gör hål i Nylonmembranen varur kanske katalysmassan med några procent med tiden ramlar ur …Nylonet verkar alltså oelastiskt, nålhåls-deformeringen återformas inte som tex i en gummiduk. -Finns det något annat sätt att ”pressa” ihop Luftelektroden på..?
Förvisso kanske några procent urramlad katalysmassa inte gör hela världen, men den produktionstekniska yrkesstoltheten får sig en liten knäck…Att sitta i timmar med tex smältplastlim och täta alla hundratals symaskinshål verkar aningens ovärdighet även en självutnämnd batteriinnovatör…

Hjärnkontoret verkar åkt på semester i sommarhettan…så innan jag klantar till det med att oåterkalleligt sy kors och tvärs över Luftkatoden - med hundratals tillföljande nålhål - efterlyses smarta lösningar för att tajta ihop membran och strömnät.!?




















_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-06-02 06:11:55    Rubrik: Svara med citat

- OBS -
-En Tysk sajt som säljer Zink-Luftbatterier !!!!!
Om än förmodligen oladdningsbara primärbatterier (?), men ändock med ca 300 Wh/kg och till det sanslöst låga priset 210 SEK per batteri (8,4 V , 130 Ah) och 630 SEK per kWh !
Verkar som om batterierna ursprungligen är avsedda för elstängsel.
http://www.tedilo.de/shop/
http://www.tedilo.de/shop/index.php/cPath/51_75
http://www.mercateo.com/p/310206174/Varta_6A
S6_AGRI_8_4V_130Ah_Zink_Luft_Spezial_9V_Weidezaun
batterie_gross_8_4V.html
http://212.184.195.149/shop/bax3.cfmaktion=detail&artikel
nummer=206176&ebene2=102-000-000&ebene3=102225000&eb
ene4=&filter=&ordnen=warenkorb,%20winline_de&lager2=&sprac
he=_de
(sorry länkar, måste dela på dom annars blir textfältet aldeles för brett.., klistra manuellt!)
Varta 6AS6 AGRI 8,4V 130Ah Zink-Luft Spezial, 200 SEK !!!!!!!
Spannung (V): 8.4
Kapazität (mAh): 130000 (= 130 Ah)
Höhe (mm): 162 , Durchmesser/Breite (mm): 192 , Tiefe (mm): 128
Modell på 90 Ah väger 3,28 kg, samma mått som 130 Ah.

Återkommer med mer!


_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤


Senast ändrad av Anders den 2008-06-09 21:46:34, ändrad totalt 2 gånger
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
MrBlues
Aktiv


Registreringsdatum: 22 januari 2008
Inlägg: 44
Ort: Härryda

InläggPostat: 2008-06-02 21:14:56    Rubrik: Svara med citat

Ja då står degen i ugnen.
Fick till slut blandat ihop geggan med hjälp av en skruvdragare och en visp från elvispen.
För att det överhuvudtaget skulle gå att blanda tillsatte jag mer destvatten än i receptet och tänkte att vattnet gör att alla ämnen blandas och fördelas jämt i degen och vattnet skall ju ändå bort i ugnen.
Efter en hel del icke vetenskapligt vispande fick jag till en deg med stuns, mitt i mellan fast och sladdrig.
Påminde lite om "slime" (som alla föräldrar vet) en leksak i burk som gör fläckar på tapeten och den här hade garanterat gjort fläckar.

Tänker mig att kolet med sin kedjestruktur håller ihop det hela, binder till sig manganet, teflon-partiklarna ligger strax intill men fastnar ej.

Som sagt, ugnen är på, degen inne och stektermometern visar på 169 grader (ugnens egna termostat stämmer dåligt).
Lördag morgon skall processen vara färdig efter 131 timmar och enligt en energimätare från Hornbach har det första dygnet kostat ca 8 kWh och då ser det ut som på sista bilden.









_________________
Don´t have the blues,,, listen to it
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-06-03 16:23:25    Rubrik: Svara med citat

Beställning gjord i dag (3/6) hos Varta-grossisten (i praktiken Svenska Agenturen) Batterigubben AB i Norrköping av ett styck Zink-Luftbatteri ! ! !
http://www.batterigubben.se/run/default.asp?area=0&content=home.asp
Fredrik Bergström, Innesäljare/Produktion, Tel: 011-12 15 60.
Datablad kommer senare (hämtas från Tyskland, i Pdf-format), modell Varta 6AS6 AGRI 8,4V 130Ah Zink-Luft Spezial, Art.nr.: 206174 (Vartas original nr.), beteckning Varta AGRI 444.
http://www.tedilo.de/shop/product_info.php/cPath/51_75_97/products_id/5400
Batteriet fanns som lagervara! Skickas på Onsdag med Schenker och kommer fram dagen efter nu på Torsdag. Pris 281 SEK + moms för batteriet samt 70 SEK + moms för frakten, summa inkl moms = 439 SEK.
Vet inte ens om det är laddningsbart eller inte (oviktigt i samanhanget)…men utgår naturligtvis från att det inte är laddningsbart ! Strömkapaciteten kommer via datablad, förhoppningsvis i morgon !
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Anders
Forumstammis


Registreringsdatum: 12 april 2007
Inlägg: 337
Ort: Gbg

InläggPostat: 2008-06-04 06:46:35    Rubrik: Svara med citat

Mängden katalysmassa som ryms i själva strömnätet och dess hålmaskor blir:
Längd x bredd x höjd = 20 cm x 10 cm x 0,05 cm = 10 cm3, x ca 0,5 g/cm3 = 5 g.
Då porösitetsförhållandet är ca 50 % (strömnätet upptar ju halva sagda volym ovan) blir faktiska värden halverade, dvs 5 cm3 och 2,5 g.
Teoretisk vikt och volym som katalysmassan upptar i strömnätet är alltså 2,5 gram och 5 cm3.
I praktiken hamnar säkerligen minst 1 mm tjock katalysmassa på både över- och undersida om strömnätet, varför trolig mängd snarare blir 20 cm3 x 2 x 0,5 g/cm3 = 20 cm3 och 10 g. + det i hålmaskorna på 5 cm3 och 2,5 g = ca 25 cm3 och 12 g katalysmassa.

En tysk mkt kortfattad experiment-sida om Zink-Luftbatteriet:
http://www.chemie.uni-ulm.de/experiment/edm0206.html
Rätt förstått används en brunsten (MnO2, Mangandioxid, från ett slaktat batteri) som Luftkatod?

Kaliumhydroxid (KOH) väger 56,11 g/Mol, och en cm3 väger 2,044 g.
Vatten på 1 kg har Molmängden 55,5 , och en Mol vatten väger 18,02 g, samt har vikten 1,0 g/cm3.
En kalilut på tex 10 vikt-% betyder att ett kg elyt, som sålunda består av 0,1 kg KOH och 0,9 kg vatten, rymmer 0,9 L vatten (0,9 x 55,5 x 18.02 = 900 g, 1 g per cm3 vatten ger 0,9 L) och 0,1 kg KOH som ger 100 g (0,1 kg) delat med 2,044 g/cm3 = 48,9 cm3, ca 0,050 L. Detta ger total volym för en 10 %-ig kalilut = 0,950 Liter (0,9 + 0,05). Antalet Mol i 100 g KOH = 100 g delat med 56,11 = 1,78 Mol.
Förmodar vi att varje KOH-molekyl formar en jonladdning som i sin tur kan transportera en elektron, fås antalet Ampere (per sekund) varje Mol KOH ger förutsättning för = elektronens Molladdning, (elektronens laddning 1,602 * 10exp-19 eV, elektronVolt) gg antalet Elektroner i 1 Mol 6,023 * 10exp23 = 96490 As (AmpereSekunder), en till synes mkt stor ström, ca 100.000 A..!
1,78 Mol KOH x 100.000 A = ca 180.000 A. Svårt att se jonledningsproblem då “bara” 60 A behöver gå genom elyten…Förmodligen ett räknefel…(?)

Icke-polär adsorbtion:
http://chem4free.info/kemiskolan/kemikurs/document/bindning.htm

Zink-Lufts elektropotentialer (på Tyska):
Aber wie kommt man auf 1,4 V ? Die Potenziale sind ja diese:
E0(Zn)= -0,76 V , E0 ( 4OH-)= 0,40 V
Wenn ich jetzt einfach mal EMK= 0,40 - (-0,76) rechne kommt da 1,16 V raus.
Also muss das was mit der 6-molaren Kalilauge zu tun haben -> NERNST-Gleichung.
Aber da bin ich dann ratlos, wie ich weiterrechnen soll um auf den Wert zu kommen.

Som ny och bättre separator (mellan Zinkanod-galler och Luftkatod) skall användas en sk bärlagsduk (läggs ut under tex makadam och grus så att det inte trycks ner i jorden/leran) i fintrådig mjuk ””Polyfelt PEC, en icke-vävd fiberduk som är förstärkt med ett höghållfast polyestergarn”” (se bild), ca 0,5 mm tjock. Duken är flossig och lättformad, i synnerhet när den blötläggs i elyten. Torde vara lämplig även i den ev kommande veckade Luftkatodens triangulära ”spetstak-volym”, så att elyten kan sugas uppåt via kapillärkraften ända till nocken, och så göra även Lufftkotodsmaterialet ovanför elytnivån verksam, vilken utan annars elyten riskerar självtrycka sig ut igenom Luftkatodens Luftmembran (lager 1) ifall elytnivån (invändigt den veckade Luftkatoden) var enda upp till ”taknocken”.

Nedan länk handlar om Aluminium-bränslecell), med för dito Zink matnyttig information.
http://www.ectechnic.co.uk/ELECUK.HTML
http://www.ectechnic.co.uk/

En småkonstig situation för Al-Luftbatteriet (samt även Zn-Luft?) är att om cellens lufttillträde stoppas fortsätter den ändå avge lika (?) mkt ström (samt en lägre spänning på ca 0,5 V istället för 1,2 V) så länge en yttre last (tex elmotor) är ansluten!
Kruxet med detta är att elytvattnet då spjälkas och Vätgas bildas vid Luftkatoden (förutom den vanliga Hydroxiden OH-). En varning är därför på sin plats med att inte stoppa lufttillträdet under belastning varpå annars explosiv Vätgas bildas?! Ett möjligt skräcksenario är vid tex en krock där luftslangar kläms ihop (lufttillförseln stoppas) och cellpolerna (plus och minus) blir kortslutna samt att detta bildar värme som till slut startar en brand som i sin tur antänder den nu bildade Vätgasen…! Här krävs förmodligen uppenbart en del säkerhetstänkande och skyddslösningar?!

En gammal och numera onåbar (icke existerande) sida från Ectechnic ”citeras” fullt ut nedan (går ju inte att sidlänka så detta nedan är enda alternativet) (moderator får gärna ta bort det i fall upphovsrättsaspekter el dyl kränks):

””Aluminium/air Batteries
How they work
Structure
The structure of an aluminium/air battery is very simple. A piece of aluminium is immersed in an electrolyte near a porous electrode. This porous electrode has air on one side, and the electrolyte on the other. This is shown in the diagram below.


The electrolyte can be common salt (NaCl) solution or an alkali solution such as potassium hydroxide. Sea water can be used. The choice of electrolyte is fairly flexible, but only special alloys of aluminium can be used. With ordinary alloys the aluminium immediately becomes coated with a protective layer, or simply dissolves as aluminium oxide, giving off hydrogen gas.

You can purchase the special aluminium alloy and porous electrode materials from Electro-Chem-Technic. Using these materials it is quite simple to make a battery for yourself. Our own aluminium/air cell could be bought for initial experiments.

The Chemistry
The aluminium reacts with OH- ions to form aluminium hydroxide and release three electrons. The OH- ions are present either because the electrolyte is an alkali solution, or because they are produced at the other electrode (see below). The reaction is :-
Al + 3OH- --> Al(OH)3 + 3e-

These electrons form the electric current produced by the battery. The equation above shows why aluminium/air cells are so good. The valency of aluminium is three, so three electrons are released. Since three electrons are released for each aluminium atom we get a lot of electricity from our battery! (Zink avger 2 elektroner)

At the porous electrode the water in the electrolyte reacts with oxygen from the air, and absorbs the electrons produced at the aluminium electrode.

O2 + 2H2O + 4e- --> 4OH-

Cations are formed, and so this electrode is called the Cathode. It attracts negative electrons, and so is the Positive terminal of the battery. (Yes, the cathode is the positive electrode!)

The electrons produced at the aluminium electrode (the anode) pass round the external circuit connected to the battery, and both the above reactions carry on until the aluminium is used up, or the circuit is broken. The overall reaction is:-

4Al + 3O2 + 6H2O --> 4Al(OH)3

With salt water electrolyte the open circuit voltage of the cell is about 1.2 volts, but the normal operating voltage is about 0.7 or 0.8 volts. With KOH solution the voltages are about 0.5 volts higher.

If the cathode is covered (e.g. with water) so the oxygen can't get to it anymore, a slightly different reaction occurs. Electrons are still absorbed, but oxygen is not used, and hydrogen gas is evolved:-
Electrons are still absorbed, but the voltage produced by the cell is far lower, typically about 0.5 volts.

Applications
The energy density of the aluminium/air battery is excellent, even better than the Lithium battery, yet it is not greatly used in practice. The main reason for this is the side reactions that take place between the electolyte and the aluminium. These involve the corrosion of the aluminium and the production of small amounts of hydrogen gas. This begins as soon as the aluminium is in contact with the electrolyte. The reactions are very slow, but in the time a typical battery might spend in storage before use much harm will have been done. In other words, if the battery is stored with its electrolyte it has a very short shelf life. However, there are applications where the electrolyte can be stored separately, and added when the power is needed. This type of battery is usually called a reserve battery, and is the one market where the aluminium/air battery has had some success.

Large aluminium/air batteries are used as back-up power supplies in many telephone exchanges. When not is use the electrolyte is stored in a tank outside the battery. When there is a power cut it is automatically released into the battery, which starts up. Compared to lead/acid batteries they store about 5 times as much energy in a given volume, and can be recharged by replacing the aluminium electrodes, which in a well designed battery need not be too difficult. Such batteries are produced by Alupower, who have their own web site.””


Silvergeneratorn bereder en del funktionalitetsfrågor då Silverelektroderna uppvisar varsin distinkta färgnyans, nämligen ljusgrått på minus och svart på plus… (se bilder). Spänning 24 V DC och ca 4 mA.
Dessutom är det bara den positiva (svarta) Silverelektroden som ”förbrukats” och blivit tunnare. Den negativa (ljusgråa) Silverelektroden verkar opåverkad förutom just den yttre ljusgråa missfärgningen.
Båda färger (svart och ljusgrått) går lätt att skrapa loss som ett mkt finfördelat ”mjöl”.
Frågan är vad mjölen består utav? Gissningsvis olika slags Silverjoner, men vilka...?
Det ljusgrå mjölet bildar metallglänsande silverstreck när man pressar det mot ett papper, likt en blyertspenna. Mjölet från den negativa (ljusgråa) elektroden är således rent Silver..!?
Det svarta mjölet däremot påminner mer om kolpulver och ger svarta streck.
Dessvärre ont om Svenska sajter med beskrivningar på en Silvergenerator, men nedan torde väl duga för nu. Vill dock avråda från inblandning av havssalt i lösningen som det påtalas! Flertalet andra beskrivningar hävdar bestämt att inget annat än Silver och destvatten får förekomma!
http://home.swipnet.se/~w-53777/Make-CS.html
En tidigare fråga om Silver och ev oxidation (i luft) gav att det är Svavel som är boven, inte Syre.
Citerar därför mig själv:
En intressant myt om att Silver som blivit svart och missfärgat med tiden skulle bero på oxidation (med luftens Syre), dvs SilverOxid…-icke så! Enligt länk nedan är det svarta istället Silversulfid, som kommer från luftföroreningar (Svavel)… (läs i nedan länk!)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Sterlingsilver
Så länge Silver(-kolet) (katalysmassan, lager 3) är täckt i Luftkatoden och elyten når inte luftens Svavel komma åt och sulfatera! Dessutom skall väl också ett vattenbad (koldioxidfälla) filtrera bort mesta luftföroreningarna…

Nyfiken på MrBlues recept (som syns lite på en av bilderna!), offentligt eller Top Secret..?
Skulle det gå att använda PTFE (Teflonet) även i Silver-kol-blandningen för att klibba ihop det så det håller sig fast runt strömnätet, pris och leveransvillkor i så fall? Eller duger vilket (korrosionsbeständigt) pulveraktigt (sfäriskt, mikro-kulformat) ”lim” som helst...? Hur många % PTFE skulle behövas just bara för att få det ”klibbigt/slimeigt”?

Snart får symaskinen göra sitt…, första, andra….

Kemiexpertis (äntligen..!?):
http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/kemi.html
http://www.liu.se/forskning/fragaforskare/
Nils-Ola Persson, Kemi, Linköpings Universitet.








_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤
Till överst på sidan
Användarens profil Skicka personligt meddelande Besök användarens hemsida
Visa inlägg nyare än:   
Skapa nytt ämne   Svara på ämnet    Forumindex -> Lite av varje Alla tider är GMT + 1 timme (svensk normaltid)
Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9  Nästa
Sida 4 av 9

 
Hoppa till:  
Du kan inte skapa nya inlägg i det här forumet
Du kan inte svara på inlägg i det här forumet
Du kan inte ändra dina inlägg i det här forumet
Du kan inte ta bort dina inlägg i det här forumet
Du kan inte rösta i det här forumet


Skapa forum | Supportforum | Användarvillkor | Integritetspolicy | Cookiehantering | Kontakta oss |




SwiftBlue Theme created by BitByBit
Powered by phpBB © 2001, 2002 phpBB Group
Swedish translation by phpBB Sweden and Virtuality © 2003-2005
Sidan tog 0.2 sekunder att ladda.