ELBIL

aryan · Postat: 2008-12-20 01:00:18 Rubrik:

Det ser intressant ut! Här är djuplänkar
http://www.leomotors.com/motors/evol/powerst.php

http://www.poweraircorp.com/technology/
http://www.poweraircorp.com/technology/zincfuel.asp
http://www.poweraircorp.com/technology/advantages.asp

/Aryan

[ Rapportera ]

MrBlues · Postat: 2009-01-14 10:42:16 Rubrik:

Hej och god fortsättning alla, för det märks ju då och då att den här tråden attraherar nya begrundare vilket är mycket trevligt. Responsen innebär ju också en inspirations-knuff för de aktiva, i detta fall framför allt vår ambitiöse zink-Anders.
Efter att en tid själv varit allt annat än aktiv på detta forum bidrar jag nu med följande innlägg:
Har funderat ett tag på den totala energiåtgången när det gäller zink (brytning, industriprocess, transport mm). det kan ju vara bra att ha kunskapen och att vara förberedd när ev. motattack från nickelförespråkare. Om ngn kunde räkna på detta vore det bra.

Ang. teflonet så måste det vara bättre att få tag på rent teflonpulver direkt från Dupont. Jag kollar om jag har kvar kontakten.
Det finns bra termostater som bla. har och högst troligen fortfarande används i förbjudna processer ut i stugorna där temperaturnoggrannhet är viktigt. Nätströmmen passerar genom termostaten som kontinuerligt bryter/sluter och bibehåller önskad temperatur +- ett par grader.
Alltså in med tempgivaren i ugnen och vrid på MAX. Termostaten sköter resten. Kostar nog dessvärre en slant men jag kan tänka mig att bistå med pengar till en sådan.
Vid mitt katodbak omvandlades som jag förstått det manganet till manganoxid som således fördelas och fäster på kolets otroligt stora yta vilket ju är själva iden. Kunde man på samma kemiska vis fördela silveroxiden så skulle man få ytterligare bättre kräm eftersom silver har bättre katalytisk egenskap än mangan och energiåtgången för långbak kan inte bli särskiljt stor per kilo batteri. Nedan recept på katodbaket.

Delar i vikt

Kolblandning:
11 delar kol (kimrök, carbon black, aktivt kol)
45 delar destillerat vatten
mixa i 30 minuter

PTFE-blandning:
22 delar Teflondispersion (60%)
22 delar destillerat vatten
mixa i 10 minuter

Blanda Kolblandningen med PTFE-blandningen och mixa i 30 minuter.

Tillsätt 14 delar Mangan-nitrat och mixa i 15 minuter

Blandningen torkas i ugn i 131timmar vid 150 till 200 grader varvid Mangan-nitratet blir till Manganoxid och vattnet försvinner.
Efter torkning pulveriseras och siktas blandningen som därefter breds ut och pressas på ett metallnät.
Den färdiga katoden består nu av 48% Teflon, 11% beta-MnO2 och 41% kol

Det där med medhavd syrgas kanske inte är så dumt. Utöver att effekten borde bli större i cellen kan diverse problem ellimeneras så som bla. fukt och föroreningar. Ett stort problem som ev själper hela iden är att komprimerad ren syrgas är mycket explosivt, självantänder i kontakt med olja/fett och räknas som farligt gods. Inget man vill ha under sätet.
http://se.youtube.com/watch?v=L67S3dYQ3Js
Märk att gasen i denna tank förmodligen inte är så komprimerad som i en riktig gasflaska. Farliga grejor
Tack för mig
_________________
Don´t have the blues,,, listen to it

[ Rapportera ]

tjus · Postat: 2009-01-14 11:39:28 Rubrik:

rätta mig om jag har fel, men, syre i sig är väl inte brännbart/explosivt, utan det är väl materialet runt om som är det. Syret behövs däremot för att förbränna - mer syre, snabbare förbränning...
stoppa glödande kol i en bägare med syre så fattar den eld men det är fortfarande kolet som brinner...

det är spännande att se hur det går för er med experimenterandet. Har ni lyckats med att ladda något batteri ännu?
För övrigt tycker jag "Zink-slurryn" verkar intressant och praktisk.
Tankstationer med slurry och ev. en egen "slurry-återvinnare" hemma i garaget. Allt kopplat till sol och vindkraft på plats och vi har ett i mina ögon riktigt hållbart bränslesystem! (tanken med laddare på flera hundra ampere lite var stans är väl inte riktigt lika attraktivt och genomförbart?)

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-23 02:34:19 Rubrik:

-Projekt "sirap"....
Luftkatoden - den viktigaste delen i ett Zink-Luftbatteri - är avsevärt konstruktions- och design-krävande (iaf för en amatör-kemist)!
Säkerligen minst tre månader i "kvicksanden" som hittills passerat utan att nämnvärt kommit närmare lösningen på Luftkatodens hemligheter..., men - som framkommer nedan - verkar åtminstone teorin kunna slutsummeras.
Det har nu (äntligen!) blivit läge att göra rullpress-ritningar, köpa in material och konstruera den oumbärliga utrustningen som behövs för att effektivt och rationellt kunna göra kvalitativa Luftkatoder med strömtätheten ca 200 mA/cm2.
Luftkatodens "teori" får (banne-mej) härmed anses avklarad för nu. Nu skall den omsättas i praktiken, oavsett resultat!

Livslängdsbegränsande faktor för Luftkatoden kan vara att nano-porerna i katalysmassan sätts igen av diverse partiklar/föroreningar (från luften, elyten eller eget termomekaniskt sönderslitet "damm"), varpå syrgasmolekyler inte längre förmår komma in till katalysreaktionerna. En slags mekanisk igensättning, som förmodligen är svår att reversera eller neutralisera, varför en fullständig återvinning då är enda återstående alternativ.

Luftkatodens tjockleksaspekt säger att ju tunnare desto bättre. Så tunt som 0,15 mm är det hittills lägst funna värdet en katod benämts ha. Synes som om i kanske åtminstone teorin att i princip en atomär tvådimensionell Luftkatod utgjorde den optimala katod-konstruktionen....(?). Kanske inte direkt, men närapå iaf.... Tidigare resonemang har givit hur betydelsefullt det är med tillräckligt stor porösitet så att syrgasmolekylerna förmår tränga in i katoden tillräckligt snabbt och kvantitativt. Ett väldigt tunt "membran" (katod) bereder sålunda i direkt proporttion mot den minskade tjockleken, ett likaledes minskat flödesmotstånd, varpå tillräcklig strömtäthet kan erhållas. Då varje enskild katalys har en egen inre reaktionströghet (tid ännu okänt) vilken ytterst bestämmer möjlig strömtäthet, ges att även en tillräcklig mängd (per cm2 och cm3) katalysatomer (Silver, Mangan) krävs för optimal strömtäthet. Om - hypotetiskt - varje katalysatom jobbade med nära ljusets hastighet (...) kanske endast ett atomlager tjockt katodmaterial skulle behövas....

Tänker här nu försöka räkna (igen...) på antalet katalysatomer som behöver vara verksamma per sekund och cm2 för en given strömtäthet:_____________________? (senare problem....).

Kanske ovidkommande (...) men Googlade på "luftkatod" och gissa hur många träffar...? 6 st, och alla rellaterar till detta Zink-Luftprojekt.....! Detta säger dessvärre en del om åtminstone det svenska engagemanget på detta området..... Kryllar alltså inte direkt av nätpublicerade vetenskapliga doktorsavhandlingar, produktblad osv..... -Tämligens deprimerande och nedslående.......! Däremot på engelska "air cathode" ploppade 11900 träffar raskt upp.......
-Luftkatoder är mkt tydligt ett område Sverige inte hänger med övriga världen på!

Zink-recykling (av Zinkoxid, "förbrukat" Zink) genom stora "tank"fartyg försedda med gigantiska vertikal-vindkraftverk som ute till havs (offshore) nyttjar och följer tex Nordsjöns blåsigaste områden, åker in till hamn igen och lastar loss nyregenererat (elektrolyserat) rent och maximalt miljövänligt och ekonomiskt metall-bränsle-Zink!!! Även fartyget drivs naturligtvis med Zink-ström och elmotorer!!!
Zink-råvarupriset (på börsen) har sjunkit med ca hälften från senaste kollen (April 2008), då Tibnor ville ha ca 30 SEK/kg är nu priset idag ca 20 SEK/kg (per lösvikt). I 1000 kg:s volymer var då Tibnor-priset 24 SEK/kg, vilket idag gissas vara ca 15 SEK/kg (?). Alla priser + moms (och ev frakt).
Detta innebär i princip att kWh-priset för Zink-Luftbatteriet halverats. Dock, om man tittar historiskt dom senaste fem åren, är nuvarande låga Zink-pris också det lägsta som förekommit, så det kan nog bara bli högre fortsättningsvis...! (?).
http://www.finansportalen.se/ravaror.htm
http://prislistor.tibnor.se/Common/Frameset.aspx?&Profile=Sweden

Teflonets funktion.
Kanske upprepar tidigare redan gjort resonemang..., men en trolig huvudvits med Teflonet innuti själva katalysmassan (utöver den sammanhållande "deg-effekten") torde vara att hålla (mikroskopiska) områden (porer och kanaler) elyt-fria för syrgasen fritt att kunna transporteras i. Om Teflonet inte fanns i katalysmassan skulle förmodligen alla mikroskopiska porer dränkas av elyten varpå syrgasen inte förmår tillräckligt snabbt komma åt i katalysprocesserna, med påföljande låg strömtäthet. Sålunda kan bättre förstås varför så (rellativt) mkt som 40 % Teflon (enligt patent-skrifter) erbjuder bäst funktion!
-Teflonet skapar alltså elytfria och nödvändiga luftkanaler.

Vidare talas det i literatur också om flerlagriga Luftkatoder, i vilket ett syrgasen tilllåts komma in , ett som hindrar elytdränkning, och ett (förmodligen mitt emellan) som utför själva katalysen. Teoretiskt kanske det mittre katalyslagret skulle kunna vara extremt tunt (ca 100 nm) med ca 20 % Teflon, ett elyt-lager (40 % Teflon) ca 0,1 mm tjockt som bara absolut nödvändigt släpper igenom elyten fram till katalyslagret, och hydrofobiska syrgaslagret ca 0,4 mm tjock poröst rellativt grovkornigt kolpulver (med ca 60 % Teflon).
Gissar mer och mer att själva katalyslagret i princip kan vara jättetunt, men att för en praktisk stabilitet i Luftkatoden en större total tjocklek (ca 0,5 mm) behövs, och att ett tunt separat hydrofobiskt (Teflon)lager hindrar katalysmassan och Luftkatoden från att dränkas.
Så två st Luftkatod-principer figurerar här:
Det komplexa med tre separata lager (enl ovan).
Det enkla primitiva enlagers, där alla lager är ett och samma (40 % Teflon, 0,1- 0,5 mm tjockt), då med antingen gelad elyt/zinkslurry eller luftövertryck).

För att ytterligare undersöka orsak till ström-haveriet i MrBlues Luftkatod (tidigare ovan sid 6), skulle ett test för att se om katalysmetallen Mangan sitter tillräckligt fast i kolpulvret eller inte göras, genom att ta det nybakade och färdiga katodpulvret (kimrök, Teflon och Mangan) och "tvätta" det med en elyt-lösning via tex ett/dubbla kaffefilter, låta dessa torka, skrapa loss pulvret från båda filter och göra en liten testelektrod som jämförs med en som inte har "tvättat" pulver. Om det tvättade pulvret uppvisar en svagare strömtäthet, torde detta innebära att Manganet har sköljts loss och därigenom suttit löst och dåligt adsorberat på kimröks-kolets ytor (som enligt datablad har ett lägre antal porer än aktivt kol). Om så är fallet med en svag adsorberings-kraft lossnar följdaktligen Manganet från kolet (kimröken) och ramlar till botten varpå strömtätheten avtar....!
Frågan är också om olika metaller (tex Silver) adsorberas olika hårt..!?

Kunde (ånyo) inte låta bli att räkna på Zink-Luftbatteri-kostnaden i ett energilagringssystem för vindkraft, då en artikel om en instalation av Natrium-Svavelbatteri i USA dök upp...
Gör det lätt för mig och kopierar rakt av mina skriverier på indux.se :
I USA har den första vindkraftanläggningen med batterilagrings-buffert tagits i drift, via 20 st Natrium-Svavelbatterier som lagrar 7 MWh energi och levererar uteffekten 1 MW, till kostnaden ca 24 miljoner SEK (för bara batterierna). Räknade därför på motsvarande hypotetiska kostnadsbild för istället Zink-Luftbatterier, till ca 1 miljon SEK.
Zinken som utgör själva Ampertimmarna (energin) kostar endast ca 15.000 SEK/MWh (per ca 1000 kg Zink), av vilka det behövs 7 st, dvs ca 100.000 SEK totalt. Luftkatoderna som ska kunna ge efekten 1 MW behöver vara i antal kvadratcentimeter (0,3 A/cm2, motsvarar ström- och effekttätheten då spänningen från samma cm2 är 1.2 V) ca 3.500.000 st, x kostnaden för varje cm2 (ca 0,25 SEK) = 875.000 SEK. Samt övrigt marginellt inngående material såsom plastkärl, elektrolyt (KOH) mm, och monterings-/arbetskostnad, totalt lika med ca 1 miljon SEK. Vikten för dessa 7 MWh med uteffekten 1 MW blir ca 8.000 kg, med volymen ca 1200 Liter (1,2 m3). Batterikostnaden 1 miljon SEK resulterar i ca 150.000 SEK per MWh Zink-Luftbatteri.
http://www.sciam.com/article.cfm?id=storing-the-bre
eze-new-battery-might-make-wind-power-reliable

Nedan några informativa citat från norska ReVolt, som i slutet på året börjar tillverka laddningsbara knappceller..!
"The air electrode
The oxygen reaction takes place within a thin flexible layer. Air diffuses into this layer through a network of hydrophobic channels. By capillary forces the electrolyte penetrates the structure. The liquid- gas interface established within the electrode creates a three phase reaction zone. High power is enabled by a stable high surface area reaction zone within the air electrode. Figure 1 shows the polarisation sweep of ReVolt’s air electrode. High current at a low voltage drop is shown. It should be noticed that currents as high as 200 mA/cm2 are obtained before diffusion starts limiting the reaction rate at a temperature of 20 oC."
http://www.revolttechnology.com/res/presentation/Whi
te%20paper%20ReVolt%20Technology_280307.pdf
http://www.revolttechnology.com/
(Energizer):
http://www.nyteknik.se/nyheter/it_telekom/mobiltele/article491711.ece

Enligt ovan citat är det luft/syrets tillförsel-begränsning som avgör nominellt möjligt strömuttag ("diffusion"), inte tex en kemisk tröghet i katalysmetallen, varpå den katalytiska reaktionshastigheten/förmågan stryps (!). Vidare påtalas att detta katalyslager är väldigt tunt, att ett annat hydrofobiskt lager leder (diffunderar) in syrgasen, och ett tredje lager som via kapilärsugande krafter leder/suger in elyt till katalyslagret -en sk "tre-fas reaktions-zon"). Dessa tre faser är alltså:
1 -Syrgas-tillförsel.
2 -Elyt-tillförsel.
3 -Katalysering.

Det tredje mittersta lagret, katalysen, är i princip ett mkt tunt men ändå omfattande yt-bemängt (nano-poröst) (ev Silver-dopat) aktivt kol som är "navet" kring vilket elytfria hydrofoba (Teflon) luftkanaler befinner sig på ena sidan, och kapilärdränkta kanaler på andra sidan.
Elyten (vattnet) stoppas och reagerar vid katalyslagret, och syrgasen förbrukas i katalyslagret. Katalyslagret är också poröst, men det hydrofa syrgas-lagret hindrar eyten från att kunna tränga vidare ut ur Luftkatoden. Om den hydrofoba effekten är tillräckligt stark, kan i princip cellen vara stående utan risk för att elyten pressar igenom nertill i cellen där trycket är störst.
En väl fungerande Luftkatod är alltså inte en enda homogen struktur, den är (mikroskopiskt) tre-delad!
Ett försök till liknelse är ett akvariums glasruta som motsvarar katalys-lagret, vattnet är Elyt-lagret, och utsidan syrgastillförseln...

Ytterligare ett ReVolt-citat:
"The degradation of the air electrode is related to the current density. At low currents and at open circuit potential, the electrode is stable. At high current s, radicals formed in the air electrode can alter the properties of the electrode, resulting in a loss of reaction rate and increase of cell resistance. The degradation mechanism is thus closely related to the current density and operating temperature."

Sålunda förefaller huvudsaklig orsak till Luftkatodens livslängds-begränsning (jämsides hög celltemperatur) bero på ett ev för omfattande strömuttag (över 200 mA/cm2), varpå "radikaler" (troligtvis Ozon och Väteperoxid..?) bildas som så korroderar "sönder" i katalysmassan ingående katalysmetall (tex Silver eller Mangan), samt med tillföjande ökad inre resistivitet (beroende på vad...?).

Vid laddningen sägs vidare:
"Charging of metal-air cells converts hydroxyl ions to oxygen in the air electrode, releasing electrons."
Begriper väl inte detta direkt... Bildas då först -OH (Hydroxid-joner) vid Zinkanoden (som består av ZinkOxid, ZnO) som sedan vandrar till Luftkatoden i vilken (innuti vid katalyslagret..?) -OH spjälkas till Syre och Väte... Något om vad som händer med vätet framkommer inte...

Enligt nedan citat erhålls genom en väl avvägd hydrofob-effekt samt porstorleks-fördelning, en balanserad tre-fas-zon i Luftkatoden, :
"By careful control of the hydrophobicity and the pore size distribution, a stable three phase zone is established inside the electrode."

Då en praktisk minimum-tjocklek krävs på Luftkatoden, dels för att den fysiskt ska kunna hålla ihop utan att gå sönder samt vara praktisk hanterbar i "produktionen", dels inte bli för resistiv då ju minskad mängd kolpulver-massa och tunnare strömnät ökar resistansen i Luftkatoden, krävs en "gyllene" praktisk och hanterbar tjocklek på mellan 0,2 till 0,5 mm. Det hydrofobiska lagret bhöver inte innehålla någon katalytisk metall, räcker med enbart kolpulver och Teflon (i lagom proporttioner). Likaså det kapilärsugande elytlagret behöver ingen katalysmetall, bara lagom delar kol och Teflon.
En ideal katodpressning skulle sålunda ske med ett första ca 0,3 mm tjockt katalyslager runt ett ca 0,1 mm tunt rostfritt strömgaller, där kolmassan har sammanpressats till hälften av sin "lös"-volym (alltså inte full pressstyrka ännu). I nästa steg placeras elyt-blandningen på ena sidan och hydrofob-blandningen på andra, varpå alla tre lager nu sammanpressas med full kraft (600 kg/cm2). Slutlig respektive tjocklek för elyt-, katalys och hydrofob-lagret blir; 0,1 , 0,2 och 0,2 mm, tottalt 0,5 mm.
I prototyputförande (nr 3) kan elyt- och katalys-lager vara ett och samma, alltså låta lagret närmast elyten bli en delvis dränkt katalysmassa, och stoppa vidare läckage genom katoden via ett andra hydrofob-lager vari öppna (odränkta) luftkanaler förekommer rikligt. På så vis blir själva katalyslagret precis där övergången mellan elyt- och hydrofob-lagret är, om än kanske för tunn och tvådimensionell, utan ett djup med tillhörande många flertaligare katalysporer...?! Med ett luftövertryck skulle syrgas kunna pressa längre in i katalyslagret, med ökad mängd aktiva katalysreaktioner och strömtäthet som följd.
Konsten att lyckas med en bra strömstark Luftkatod förstås härmed bero på en god balans mellan procentuell mängd elytdränkta porer, antal katalys-aktiva områden, och hydrofoba luftkanaler. Tre st faktorer som skall sammas om utrymme. Att bara knö in massa katalysmetaller i ett aktivt kolpulver duger inte. Utan hydrofoba lagret kommer katoden att dränkas och tappa strömtäthet. Utan elytlagret kommer ingen elyt åt det katalysaktiva området varpå strömtätheten reduceras.
Två lager skulle kunna fungera, där elyt- och katalys-funktion integreras. Detta innebär dock att katalysmassan delvis dränks och i praktiken bara får en tvådimensionell yta som har direkt kontakt mot hydrofob-lagret, med minskad strömtäthet som följd. Däremot om ett luftövertryck tillsätts kommer elyt trängas ur katalys-lagret varpå katalysaktiv yta och därmed strömtäthet ökar. Kanske går det att kombinera alla lager i ett genom en kompromiss, i vilken katalysmetallen finns överallt i ett kolpulver som har övervägande del hydrofob effekt så att det finns elyt-fri luftkanaler i vilka syrgas kan nå att komma in i katoden, men ändå en viss mindre elyt-dränkning som så kan leda ström (-OH-joner) och transportera vatten till katalysreaktionerna, utan vilket annars Luftkatoden inte fungerar.

Blandningen utav MrBlues kolpulver.
Enligt MrBlues blandningsrecept tillförs Manganet kolpulvret efter Teflondispertionen!
När det aktiva kolet (kimrök etc) först blandas med Teflondispertionen (som innehåller en vätnings-kemikalie, typ en alkohol), fastnar då inte detta i det aktiva kolets porer och så tar upp all plats istället för Manganet/Silvret...?! Kan det vara därför den höga strömtätheten vid katodpressningen första gången snabbt avtog pga att Manganet ramlade enkelt loss, inte satt tillräckligt fast i kolet , för att där inga lediga porer fanns kvar vid "bakningen"..? Enligt det aktiva kolets princip att adsorbera alla polära "föroreningar" (såsom alkohol troligtvis uppfattas?, om det nu är alkohol?), kommer ju sålunda alkoholen att mätta det aktiva kolets alla porer så fort Teflon-dispertionen blandas i. Om Manganet/Silvret tillförs efter denna blandning finns det ju inga lediga porer kvar i kolet....(?).
Katalysmetallen (Silver/Mangan) sitter därför alltför löst fast på kolpulvret, och lossnar mkt tidigt varpå strömtätheten avtar.
Om testcellen som tidigare dränktes med droppar och tappade strömstyrka till 6 A, får sin Luftkatod torkad och på nytt gör om testet, med samma resultat (avtagande strömstyrka), sitter förmodligen Manganet fortfarande fast på kolet (i porerna), men om strömstyrkan från början är låg (och möjligtvis sjunker ännu mer i takt med den ev dränkningen) då har nog Manganet suttit löst obundet på kolet (vid första försöket) och därtill sköljts loss (av elyten) och ramlat ner till botten på cellen, varpå ingen eller mkt låg mängd katalysmetall (Mangan) är orsaken den till den lika låga mängden erhållen ström.
Alltså, mycket enkelt att få reda på trolig orsak till cellens ström-haveri:
-Låt Luftkatoden torka!

Tillvägagångssätt hur torka Luftkatoden:
Avlägsna elyten från cellen (häll ur i en syrasäker behållare, häll elyten tillbaks i cellen senare).
Använd en hårtork eller varmluftpistol (på säkert avstånd!) som blåser varm luft mot Luftkatoden tills den torkat.
Häll tillbaks elyten i cellen när Luftkatoden torkat.
Mät omgående strömstyrkans ev variation med tiden, på liknande sätt vid första försöket.
-Lycka till, och hoppas på en snar rapport !!!!

Företaget Enegizer (med den energiska kaninen...) är på väg att introducera ett "nytt" oladdningsbart Zink-Luftbatteri, PP425, (med 430 Wh/kg) som enligt datablad kräver 2 cm3 luft per minut och 40 mA kontinuerlig ström (katod-area ca 6 cm2, maxeffekt 200 mW vid ca 1,1 V , max strömtäthet ca 30 mA/cm2, kontinuerlig nominell strömtäthet ca 7 mA). Även om denna luftmängd är avrundad aproximativt så ges en uppskattad mängd luft som åtgår per Ah:
1 A delat med 40 mA = 25 , x 60 (minuter/timma) x 2 (cm3) = 3000 cm3 (3 L) luft per Ah. Av dessa 3 luft-litrar är 20 (volym-)% Syre, vilket blir 0,6 L (600 cm3) ren syrgas-förbrukning. Syrgas (O2) har volymen 22,39 L per Mol, molmassan är 32 g/Mol, vilket ger procentuella mol-volymen = 0,6 delat med 22,39 = 2,68 % , x 32 g = 0,85 g Syrgas/Ah. Antalet syrgasatomer i 0.85 g (eller 2,68 % Mol) = 6,023x10exp23 (atomer i 1 Mol) x 2,68 % = 1,614x10exp22 st förbrukade syrgasatomer per Ah. Vid tillfälle för den som orkar (...) finns det i denna tråd tidigare gjorda beräkningar (sid 6) som kan fungera som referens..., där framkom 0,8 L syrgas per Ah vid en ström på 30 mA. "Fel"marginalerna synes sålunda vara under hyffsad kontroll....?!
http://data.energizer.com/zincairprismatic/Content/PP425.pdf
http://www.energizer.com/Pages/default.aspx

......-som en blind höna...ska man nu alltså - ödesdigert - slutligen bestämma sig för en katodstruktur i prototyp nr 3...
Så här blir det:
Strömnätet är ju 0,5 mm tjockt, och själva trådarna 0,2 mm, så en pressning till 0,4 (förhoppningsvis kanske 0,3) borde gå i rullpressen.
Då strömnätet utgör ca 60 % hålrum och 40 % strömtrådar förstås att katalys-arean blir störst på den hydrofoba sidan (då annars lufttillförseln stryps 40 % om den först måste vandra genom strömnätet innan den når den aktiva katalysmassan), varpå elytlagret pressas så att det på elytsidan precis lägger sig jämt i höjd med strömnätets yttre trådytor, och utfyller strömnätets geometri hela vägen till andra (hydrofoba) sidan där elytlagret likaledes lägger sig jämt med strömnätets yttre trådytor. Tjocklek samma som strömnätets (0,3 mm) och Teflonmängd ca 20 %.
På hydrofobsidan pressa nu ett 0,1 mm tjockt katalyslager med 40 % Teflon som ligger direkt an mot elytlagret och strömnätets yttre trådytor. Av praktiska skäl skulle elytlagret också kunna vara katalys-dopat, men i en kommersiell produktion torde kostnader sparas genom att slippa ödsla rellativt dyrt Silver i en strömnäts-volym som är mestadels dränkt och därmed, pga obefintligt syre, okatalytiskt.
En fördel med kombinerat elyt- och katalyslager är att vid ett ev luftövertryck via ett fläktsystem, så kommer strömtätheten gynnas av att det finns desto mer katalysmetall i en större volym innuti strömnätet, än mot om det bara fanns katalysmetall i ett tunt lager på hydrofobsidan.
I denna prototyp görs elyt- och katalyslager som ett enda lager, med katalysmetall (Silver-kol) rakt igenom från elytsidan till hydrofobsidan. Silver-kolet pressas så att det lägger sig jämns med strömnätet på elytsidan, och 0,1 mm utanför strömnätet på hydrofobsidan. Teflonmängd ca 40 %
Direkt mot Silver-kolet på hydrofobsidan pressa ett 0,1 mm tjockt hydrofob (Teflon-kol)-lager. Detta skall vara maximalt Teflonbemängt (hydrofobt), men samtidigt släppa igenom så mkt syre som möjligt. Här gissas mängden Teflon till ca 60-70 %.
Procent Teflon i respektive elyt-, katalys och hydrofoblager blir sålunda 20, 40, 65 %:
Elytlager 20 %.
Katalyslager 40 %.
Hydrofoblager 65 %.
Då elyt- och katalyslager kombineras i denna prototyp blir Teflon-mängden häri (Silver-kolet) 40 %.

Tillvägagångssätt pressning:
Strömnät och Silver-kol-pulver pressas i ett moment, där extra pulver läggs på den hydrofoba sidan så att en tjocklek av 0,1 mm från strömnätet erhålles, och så pressas i ett andra moment, dock endast ca halva presstrycket i dessa båda pressningar så nästkommande hydrofoba lager lättare fäster i Silver-kol-massan (riskerar annars tappa fäste). Det hydrofoba Teflon-kolet pressas sedan till 0,1 mm tjocklek i ett moment direkt mot Silver-kolet med fullt tryck, varpå båda två lager blir homogena och fasta i varandra. Ett dessvärre osäkert moment är hur mkt Teflon-plastkulorna trycks ihop och deformeras beroende på presstryk. Om kulorna smetas ihop närapå fullkomligt (som mjuka deg-bollar) till en homogen (oporös) smet, istället för att bli en porös plastbit av hårda mikroskopiska plastkulor (likt biljardkulor), riskerar syrgas-genomträngnings-förmågan och därtill strömtätheten) bli obefintlig, vilket inte går att räkna ut vetenskapligt på förhand med de bristfälliga uppgifter härom Teflonets plastiska egenskaper kontra presstryck. Vidare skulle hela det hydrofobiska (Teflon-)lagret kunna utgöras av ett helt eget (hydrofobiskt) membran av lämplig sort, med tjocklek runt 500 nm, som pressas fast direkt mot katalysmassan. På så vis erhålls en närapå garanterad i förväg bestämbar porstorlek likaledes strömtäthet. Men detta membran får efterforskas först inför ev kommande prototyp nr 4, om resultat i nr 3 blir nedslående. Tjockleken på membranet skall vara så tunt som möjligt så att syrgasen får lätt att vandra igenom, och inte behöver något fläktdrivet övertryck.
Då hydrofoblagret istället görs av pressat Teflon-kol måste det göras tjockare varpå annars dels brytningar under pressningen riskerar åsamka elytläckande sprickor, dels behövs en tillräckligt djup hydrofobisk zon så att elyten inte förmår sippra igenom.

Katalys-zonen.
Betänkas skall att den katalytiskt egentligt enda verksamma del i Luftkatoden är gräns-skiktet mellan delvis elytdränkta Silver-kolet och hydrofobiska syrgas-bemängda Teflon-kolet, där dessa två lager möts - närapå två-dimensionellt - utgör alltså en endast slags slät yta utan egentligt djup. Strömtätheten begränsas således ytterst av en rellativt plan gräns-yta, kanske endast 100 atom-lager tjock, ca 30 nm, där katalysmassan (Silver-kolet) utverkar sin enda egentliga katalyserande funktion. Om det praktiskt gick att åstadkomma luftkanaler längre in i katalysmassan skulle strömtätheten också öka, men detta innebär samtidigt att elyten riskerar tränga ut till gräns-zonen. Det finns förmodligen en hel del att utveckla på detta elyt-hydrofoba por-/kanalsystem som förser ett större djup av katalyslagret med syrgas utan att det för den skull blir elyt-dränkt, ett slags geometri-konst, vilket norska företaget ReVolt uppenbart lyckats med:
http://www.revolttechnology.com/
Misstänker mer och mer att olika presstryck, lager-tjocklekar och Teflon-procent resulterar i kombinations-nyckfulla slutresultat, varför experimenterande nogrant bör dokumenteras vid varje tillfälle, för att inte bortglömmas. Antagligen sker en lyckosam (strömtät) pressning mestadels av en slump... Förmodar att om i mina försök en "dunder"-blandning (likt Bamse´s eller Obelix...) påträffas, att denna kanske av egoistiska kommersiella skäl hemlighålls...., även om sannolikheten är avsevärt låg...!
Lösningen på en godtagbart strömtät Luftkatod kommer dock naturligtvis att redogöras öppet!
Slutliga tjocklekar blir:
Elyt-/katalyslager 0,4 mm.
Hydrofoblager 0,1 mm.
Se ritning nedan på den kommande Luftkatoden i prototyp nr 3.

Nu (efter tre sega månader...) när äntligen Luftkatodens sammansättning och konstruktion synes slutbestämd inför prototyp nr 3, återstår så konstruktion och tillverkning av en styck rullvalls-press, förhoppningsvis på inte riktigt lika lång tid...

Edit (090125): delat länkar ovan som breddade textfältet.

_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

Pertti · Postat: 2009-01-24 02:38:34 Rubrik:

Haha! Du är helt otrolig Anders! Vilket arbete! Very Happy

Jag kommer ihåg när din dator pajjade och jag misstänksamt skrev något olämpligt. Ber ödmjukast om ursäkt för detta. Samtidigt som jag storögd och (numera) gapande sneglar på denna tråd. Hoppas din dator fungerar bättre idag och lycka till i forsättningen.
_________________
Don't be fueled!

3st Renault Clio Electrique -97
Renault Clio (bensin) -99
Volvo T24 (traktor)
Honda VF1000F

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-25 18:02:38 Rubrik:

.
OBS Pressnings-strategi ändrad.

Började göra en ritning men insåg (efter frenetiskt bläddrande i bla Jula-katalog, måttbedömmningar osv) tids- och kostnads-merbilden av att tillverka en helt från början ny special-rullvalls-press.... (har en ful ovana att alltid försöka uppfinna hjulet ännu en gång, utan vare sig tid, ork, resurser eller ekonomi....), så nu är tanken att köpa en billig gammal mangel som får "förpressa" kolet lite lätt så att det sitter fast homogent och jämnt på strömnätet, eller förpressa med en enda stor pressplatta (med ett i förväg mkt jämnt utspritt och finfördelat kolpulver), sedan dela upp den riktiga pressningen i ca fyra sektioner över katodytan (på ca 200 cm2) vilket blir 50 cm2 per (rektangulära) pressblock med 20 tons tryck, dvs 400 kg/cm2.
Att fyra gånger noga förflytta det rektangulära pressblocket på 50 cm2 över katodens yta så att pressningen blir jämnt fördelat utan störande (elyt-läckande) skarvar torde inte innebära några egentliga problem vare sig tids- eller resultatmässigt, i synnerhet då endast tre möjliga skarvar står för riskmomenten, men med överlappande pressblock-placering över katoden resulterar sannolikt inga skillnader i presstryck över skarvarna (beroende på höjdskilnader) varpå fullgod funktion borde uppnås.

Den rellativt tvådimensionella katalysaktiva zonen (i katalyslagret endast ca 30 nm tjock) kan via en mekaniskt enkel metod göras djupare och därtill med en större verksam area och högre strömtäthet, genom att (försiktigt) "vecka" zon-ytan med en finräfflad pressplatta innan det hydrofoba lagret påpressas. Den v-formade strukturen liknar taknockar i rad jämsides varandra, endast ca 0,05 mm mellan nockarna/spetsarna och ca 0,05 mm djupa (taknock till takfot).
Den räfflade pressplattan används direkt i pressningen när istället ett hydrofobt membran skall apliceras istället för Teflon-kol, så att det tunna membranet fogligt följer fårornas veckade ytor. Luftkatodens hydrofoba sida blir således räfflad.
Går på detta vis att två- till fyrdubbla den aktiva katalysarean/strömtätheten!

Behöver alltså ett pressblock i stål med arean 13 x 5 cm och höjden ca 5 cm.
Eventuellt att pressblocket (om det går?) i en fräs på ena (press-)sidan räfflas med 0,05 mm v-formade spår, ca 0,05 mm djupa. "Tak-nocks"-spetsarna bör lätt avtrubbas (smärglas) så att inga vassa kanter gör allt för skarpa gränszoner där elyt lätt kan tränga förbi.

Då är det alltså en 20-tons verkstads-hydraulpress som står önskelistan... Jula har en 10-tonnare för 2495 SEK, och Biltema en 5-tonnare för 1699 SEK (samma som MrBlues har på sitt jobb). På Blocket säljer Automatic Production (Sthlm) en 20-tonnare för 3660:- + m = 4575 SEK (plus frakt).
http://www.blocket.se/vi/9237426.htm?ca=15_s
Hittar just nu ingen begagnad 20-tons-press. Har en egen pelardomkraft på 20 ton men ingen pressram. Alternativt försöka med en mekanisk verkstad, att mot betalning kunna få stå där en halvtimma (högst) och pressa efter eget speciella och noga behov utan att personalen måste göra det...?!
-MrBlues som är i branchen kanske har något förslag, pressardags igen..?

Teflonets alkohol-ångor (ytspänningsborttagaren) i MrBlues senaste prototyp kanske adsorberades i kolet vid bakningen (istället för att helt ånga bort), och så bibehåller blötläggnings-egenskapen varpå elyten kapilär-sugs in i katoden och dränker den, så som skedde i senaste katod-haveriet?!

Ska försöka finna ett hydrofobiskt tunt membran, utvärdera prisbild och tillgång, så kanske funktions-säkerheten i tillverkningen höjs, mot att riskera elyt-läckande hydrofobt Teflon-kol-lager.

Elektroniska "Journal of Applied Electrochemistry - New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries", är en betal-pdf-fil som kanske innehåller lite matnyttigt för oss kunskapstörstande amatörkemister....!? Den som känner sig manad får gärna lägga ut 34 USD och beställa/köpa hem (den elektroniska) pdf-filen, kanske lägga ut här på Forumet (om det är lagligt?), eller mejla till någon trogen läsare/skribent av denna tråden, med goda (fack-)engelska-kunskaper som orkar läsa igenom och summera innehållet på svenska (undertecknad anmäler sig frivillig!)...?!
http://www.springerlink.com/content/h6515015685184x8/
https://commerce.metapress.com/content/h6515015685184x8/resource-secured/?tar
get=fulltext.pdf&sid=zqc3pkydxvuxkyn040elli3x&sh=www.springerlink.com (klistra länk manuellt)
http://www.springerlink.com/content/h6515015685184x8/fulltext.pdf?page=1

_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

PoloPrinsen · Postat: 2009-01-26 15:33:57 Rubrik:

Hejsan!

Ser att det arbetas på med experimenten, kul och intressant att följa, skulle skrivit detta tidigare om jag inte varit utanför www på resa i Moldavien/Ukraina.

Vad är det som saknas för att kunna vara klar med en fungerande fullskalsmodell? (inbyggd kanske i en Clio)
Hur lång tid kommer det att ta - OM allt går bra och enligt beräkningarna?

Hinner du/ni före de som ev redan håller på med detta?

såg denna önskan iofs:"Elektroniska "Journal of Applied Electrochemistry - New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries", är en betal-pdf-fil som kanske innehåller...". Vad mer behövs?

Har du en egen hemsida eller är allt material (som är "offentligjort") här på detta forum.
Mvh PP
_________________
Polo dieseln (SDI 1998, 64hk) Blir snart Volvo S60 D om inte en kraftig stöt från himmlen ger min bil en så kraftig chock att den kommer rulla 500 km på några timmars "220V-slangande" istället för det vanliga dieseklunket/PP

[ Rapportera ]

Knappen · Postat: 2009-01-26 15:50:03 Rubrik:

Roade mig med att söka på titeln och hittade nedanstående PDF med titeln "New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries" komplett och gratis.

http://www.springerlink.com/content/h6515015685184x8/fulltext.pdf

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-26 23:10:40 Rubrik:

Detta batteriprojekt som är open-source (fritt, öppet och gratis), på detta forum i huvudsak (finns även delvis på: http://indux.se/ ), har som huvudmål att fungera som underlag för privatpersoner/elbilsägare och även företagare till en bygga-själv-instruktion av ett Zink-Luftbatteri, för dom som vill tillverka enstaka privat, eller kommersiellt serieproducera kompletta eller i byggsats.

Den svåraste batteri-delen att förstå och så själv kunna tillverka med bra/billig funktion är Luftkatoden. Hur tillverka en bra/billig Luftkatod är alltså pågående/nuvarande huvudsakliga moment. När så lyckats (inte "om" !) är övrigt batteriinnehåll och funktion en rellativt enkel återstod, varpå ett laddningsbart och tillräckligt strömstarkt batteri är, med minst 300 Wh/kg och minst 500 laddcykler till en mkt låg kostnad innan årets slut (senast!), fullt realistiskt möjligt, för montage i alla bilmodeller inklusive Clio (så länge den inte ska färdas på Månen eller under vatten där ingen luft finns...).

Marknaden för elfordon (bilar, lastbilar, mopeder/MC, båtar osv) är/blir inom kort (närmaste 5-årsperioden) så oerhört stor att efterfrågan kommer vida överstiga produktionskapaciteten från säkerligen fem st stora Zink-Luftfabriker, bara i Sverige....!
Ju fler som (kommersiellt) tillverkar Zink-Luftbatterier, desto större (pris- och prestanda-)konkurrens, som i sin tur gynnar räckvidd, privatekonomi, miljö och hälsa. Annars är närmaste "konkurrenter" (för elbilsmaknaden) förmodligen följande (av vilka dock inga uppger en fast tidpunkt för produktion, en mindre för just elfordon...):
http://www.evionyx.com/transportation.htm
http://www.powerzinc.com/en/index.asp
http://www.poweraircorp.com/
http://www.revolttechnology.com/
http://www.electric-fuel.com/evtech/index.shtml
http://www.electric-fuel.com/

Då batteriet i sig är såpass enkelt (...) att tillverka (instruktionsmanual planeras senare), samt att inngående material (Zink, KOH osv) är lätt tillgängliga och billiga, betyder enda resterande förutsättningar normal praktisk läggning/skolning och tillgång till garage/verktyg (behöver alltså inte vara raketingenjör på NASA...). Återstår först gör dock att få fungerande prototyper, vilket i detta nu sakteliga pågår.
Åtminstone undertecknad är i behov av garage/verkstad (Gbg med omnejd, rimlig hyra), och en konsulterbar batterikemist (fruktlöst jagat bla Chalmerister...), samt en liten "batteri-fond" (riskkapital, ca 10.000 SEK) för att kunna påskynda och underlätta arbetet (specialverktyg, konsultarvoden). Almi har tidigare varit på förslag...., men erfarenheterna mindre givande.

Elektroniska pdf-filen "Journal of Applied Electrochemistry - New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries" kostar 34 USD att beställa, och tillför förmodligen en hel del matnyttigt till detta batteri-projekt! Filen är inte gratis, den kräver betalning! Däremot finns en sida därur (sid 29) som en gratis förhandstitt -ett smakprov! -Någon manad..!?
http://www.springerlink.com/content/h6515015685184x8/fulltext.pdf
Pris per 1 kWh färdigt (enstaka, prototyp- och självkostnads-) batteri ca 200 SEK (inkl moms).
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

Knappen · Postat: 2009-01-26 23:37:18 Rubrik:

När jag följde länken jag la ut fick jag hela filen. Inte alls meningen att irritera någon. Nu har jag lagt upp den i filarkivet under namnet New Structures.pdf.

Hoppas den kommer till nytta. Inser med lätthet att mitt huvud inte är fyllt med rätt form av träull för att dechiffrera innehållet.

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-27 00:11:04 Rubrik:

Pdf-filen "New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries" härmed tacksamt erhållen (via filarkivet)! Förmodar dock att administrator inom kort avlägsnar densamma då upphovsrätt troligen föreligger (?). Finns ändock hos undertecknad och förmodligen "Knappen" om någon vill få sig den tillskickad via mejl (skicka isf PM), om nu inte det också bryter mot Forumets regler!? Eftersom "brottet" redan är gånget (och digitalt preskiberat..?) kommer undertecknad att "oskyldigt" och självsvådligt läsa genom filens 8 engelska sidor och inom kort redogöra en svensk summering.
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

PoloPrinsen · Postat: 2009-01-28 18:39:09 Rubrik:

Hej igen, bra svar här kommer mer funderingar o frågor!

Ska kolla upp hur det är med förutsättningar för min del vad gäller garage och slantar.
Önskemål vad gäller garage=?

Duger det med EJ irl kontakt med batteriexpert?

Är det tänkt att det skall bli engångsbatteri eller återuppladdningsbart? Eller siktas det på båda typerna?
Direkt eller i ett längre tidsperspektiv?

Kan man blanda (eller iaf försöka) in ett företag eller flera i detta eller siktas det på stöd från privatpersoner endast?

Förutom billigare/bättre AA/bil/truckbatterier, vad är mer möjligt?
Kan man sikta/spekulera/fundera på batteribanker till/i storkalig elproduktion? (vindsnurrebackup etc.)

Mvh PP
_________________
Polo dieseln (SDI 1998, 64hk) Blir snart Volvo S60 D om inte en kraftig stöt från himmlen ger min bil en så kraftig chock att den kommer rulla 500 km på några timmars "220V-slangande" istället för det vanliga dieseklunket/PP

[ Rapportera ]

Håkan · Postat: 2009-01-28 23:20:38 Rubrik:

Hej Anders!
Vilken insats du gör....synd att du håller till i Göteborgstrakten, annars har jag tillgång till en press som klarar åtminstone 60 ton....I verkstan har vi också en fanérpress som lätt klarar att pressa med 10 ton...i en sån fanérpress har man också möjlighet att pressa med värmeplattor ....skulle det kunna vara en fördel? ...ett alternativ till hydralpress, eller rullpress kanske också skulle kunna vara att vakuumpressa i vakuumbag....det skall ge drygt 8 ton/m2 med stora möjligheter att bestämma formen på det man skall pressa själv....om du skulle vara hjälpt av den här typen av utrustning, trots att den finns i Vaxholmstrakten så får du skrika till...

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-29 06:24:10 Rubrik:

- Batterifond-slantar inget måste (råna för allt i världen ingen bank för dettas skull -även om ibland ändamålen helgar medlen...), men underlättar/påskyndar självklart!

- Garage/verkstad/lokal (minimum 30-50 m2, vanlig takhöjd, inget utrustningskrav) kan vara enklast tänkbara med värme, el och vatten samt lämpligtvis port för elbil/batterimontering, inom ca 6 mils Gbg´s-radie, hyra innitialt ca max 2000 SEK (inkl m) (beror ju på läge/standard/storlek osv), varaktighet minimum 3 mån med senare ev opption på (marknadsmässigt) hyreskontrakt. Detta är förutsatt en ledig och i stort sett tom lokal som kan och inom kort avses åtminstone delvis överlåtas. Skulle på sikt föredragit detta då det är jobbigt att släpa runt på verktyg/utrustning och att behöva "tassa" omkring i annans lokal/garage, men går även det - något motsträvigt - en kortare tid för just denna nu pågående prototyp-fas. En egen (ev delad) (bil-/batteri-)verkstad står extremt högt på undertecknads önskelista. Har idag en liten butik som troligtvis avvecklas inom kort, då sannolikt till förmån för batteri- och elfordonsaktiviteter (men säg absolut inget till Kolvo och Ztatoil !).

- "Virtuell" svensk- eller engelskspråkig batteri-/kemikunnig (student såväl professor) per distans/telefon/mail/röksignaler (etc) duger utmärkt! Eventuella (konsult)arvoden bör ju naturligtvis vara skäliga, snudd på ideell nivå (iaf utifrån nuvarande - nästan obefintliga - batterifond)... Tid mellan fråga(or) till svar bör inte överskrida 2 veckor. Skrftliga/elektroniska ritningar/illustrationer är en klar fördel, inte bara ord/text-komunikation.

- Laddningsbart batteri är huvudmålet nu, senare ev med möjlighet för "refueling"-koncept såsom (flytande) Zink-slurry eller mekaniskt Zink-utbyte/regenerering som en metod för snabbladdning -principiellt så alltså primärbatterier (elektriskt oladdningsbara). I motsats till Lithium kan (preliminärt) dessvärre inte Zink-Luftbatteriet nämnvärt snabbladdas på vanligt (elektriskt) vis. Kanske på sikt vore fördelaktigt med mekaniskt/robotiserat komplett batteribyte i laddstationer som automatiskt skiftar tommt batteri med fullladdat, likt Better Place´s planer, eller ett system som likt rörpost suger ur många små stavformade batterier och sedan blåser i nya (min egna uppfunna favorit förstås, se sid 6).

- Alla som vill delta i detta specifika batteriprojekt är välkomna, privata såväl företag. Allt konstruktivt tillfört detta Forum och batteri-tråd är uppenbart uppskattat! De som (dolt) vill köra enskillt parallellt utifrån informationen här gör det, andra kanske vill haka på i denna batteri-tråden och öppet tillföra sina resurser/kunskaper, vilket som! Ju fler som engagerar sig för bättre batterier desto bättre. Företag som har behov av kommersiell (förvisso förståelig) sekretess och ensamrätt kanske inte är så lämpliga för detta Open-Source-system...., blir ju då svårt för tex undertecknad att i detta Forum delge aktiviteter och information rellaterat och usprunget företaget i fråga..., men kanske går att lösa via någon slags överenskommelse!?

- Zink-Luftbatterier för många olika ändamål är tänkbara, i princip alla gängse bruksformer där följande dock är undantag:
Under vatten, på hög höjd eller i rymden (luftfattigt).
Hermetiskt slutna produkter eller i små instängda oventilerade utrymmen/lokaler (tex gruvor).
Strömkrävande högeffekt-aplikationer (kräver i så fall en batteri-hybrid tillsammans med tex Lithium).
Delvis roterande och extremt skakiga/rörliga tilllämplingar (upp och ner, sidledes) (gäller blöta/ogelade och delvis öppna/ventilerade "traktions"-modeller).
Annars är allt mellan små ficklampsceller (AA) till en-kubik-meter´s stora vindkrafts-buffert´ar avsevärt pris- och energi-täthets-bättre än allt övrigt i dag befintligt - och nästan plågsamt outvecklade - batteri-utbud.

I pricip bara rejäla superkondensatorer och aluminiumbatterier som kan utkonkurrera Zink-Luft, men existerar dock ännu inte konkret. Möjligtvis att bränslecellen och Lithiumbatteriet inleder ett tekniksprång (via nanoteknologi) närmaste 5 åren, men dessa förblir rellativt Zink-Luft alltjämt kostsamma och ädelmetall-geopolitiskt beroende (Platina/Lithium nästan uteslutande från ett fåtal enväldiga/instabila länder). Skulle batteriindustrin flagrant misslyckas närmaste 10 åren att prestera energirika billiga batterier...., finns det i dag bara en (teknologisk) möjlig känd elbaserad utväg för mänskligheten -Fri-energi (Zero Point Energy, Casimir-effekten, mörk materia/energi), men då hamnar vi förmodligen 30-50 år in i framtiden.... (kanske precis vad oljeindustrin hoppas på...). Alternativ transporteknolog till eldrift är tex tryckluft, och för en del (i synnerhet elbilsägare av i dag) verkar stark hemlängtan/medvind och nerförsbacke vara ett miljövänligt och billigt drivmedel, så helt i sjön sitter vi inte...
http://en.wikipedia.org/wiki/Casimir_effect

Resultatlös teori här i evighet i denna batteritråden får dock inte bli till ett självändamål (likt konsultindustrin...) -ett år drygt har redan paserat, varpå för åtminstone eget vidkomandes del, den 31/12 -09 är det datum ett klart fungerande zink-Luftbatteri senast skall finnas färdigt som referens för en global Zink-Luft-manual-spridning (via elbilsforum osv). Efter detta årets slut får (om villigt) nya krafter annars ta vid (stafettpinnen) och jag så konsekvent pusta ut och försöka läka sår och stolthet (det som då finns kvar) inför nästa eventuella mission-impossible-projekt...

Anser att senast till sommaren skall en fullgod Zink-Luftcell finnas färdig.

Förestående pressning (dock alltjämt avsaknad press...) bör ju vara lyckad ur framförallt hydrofobiskt hänseende. MrBlues´s elytläckande katod-haveri tidigare har fungerat belysande och gett en kraftig tankeställare, hur viktigt det är att katoden inte dränks, varpå ju annars ingen luft kommer in med tillföljande strömhaveri. Och att godtyckligt utan precision/vetskap bara (ånyo) trycka till en näve kolpulver på strömnätet och få ett samma resultat igen, är vi - oavsett som amatörkemister eller inte - inte direkt förtjänta av.
Hade naturligtvis varit smått underbart med tillgång till denna press på Rindö, kanske "Håkan" själv kunde göra ett försök!? Om Silver/Mangan/Teflonkolet inte kan tillverkas själv kanske ett alternativ vore att någon av oss som kan blandade ihop en liten påse och skickade iväg tillsammans med ett tillklippt strömnät och en enkel press-instruktion...!? Silverkolet avsett för prototyp nr 3 räcker i stort till just bara den, kanske MrBlues Mangankol finns i tillräcklig mängd och går att avvara!? När och om Rindö-pressen gjort sitt kan Luftkatoden skickas åter till tex undertecknad eller MrBlues för vidare samansättning och utvärdering. Bara en tanke.

Det har ju nämnts i diverse patent tidigare att värme används i pressningen, skulle man väl kunna prova, en cell med och en utan värme. Har bara inte förstått den fyskiska innebörden/meningen med värmen...., vill ju gärna veta varför något påstås behövas, först.
Behövt presstryck varierar - enl olika skrifter - mellan 150-600 kg/cm2. Senaste "budet" är just 150 kg/cm2 i den nu aktuella publikationen "New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries" som håller på att nagelfaras av undertecknad (ungefär samma "roliga" svårighetsgrad som att deklarera, fast på fackengelska, tar alltså sin lilla tid...)... Pressningen går sedan i stort ut på att fördela kolet mesta möjligt symetriskt utan höjdskilnader eller hålrum, och därpå lyckas pressa hela ytan i ett maximalt homogent/skarvfritt stycke så att inga områden i kolet är tunnare eller opressade och därmed ohydrofobiska/elyt-läckande. Förutsatt att den procentuella blandningen av kol, Silver/Mangan och Teflon varit rättvald, skall efter denna skarvfria pressning ingen elyt kunna tränga igenom Luftkatoden. Med ett från början separat färdigt köpt kommersiellt Teflonmembran elimineras detta känsliga kol-pressmoment så gott som helt, varpå pressningen underlättas avsevärt.
Nu med en tänkt spekulativ 10 tons-press gäller dock manuell precisions-pressning med ett pressblock som tar endast en fjärdedels yta åt gången. Med en starkare press (40 ton +) borde hela ytan kunna pressas på en gång, med ett säkrare och bättre slutresultat.
-Antar Rindö-pressen utmaningen..?

Edit: (09-01-29) 10 tons press skall vara 20 ton, och 40 ton skall vara 80 ton. Med ca 200 cm2 yta per Luftkatod erhålls vid 80 ton ca 400 kg/cm2.
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-01-29 19:53:03 Rubrik:

Prototyp nr 3 (Silverkolet) har ordnat en tillfällig pressutrustning!
För de som själva (med tex egen utrustning) vill prova att pressa Luftkatod kan få sig tillskickat en påse färdig kolblandning (aktivt kol, Silver/ev Mangan, Teflon) samt ett strömnät om så önskas (finns annars på ÖB i form av ett stekskydd), och så enkelt kunna göra sin egna första Zink-Luftbatteri-prototyp. Betänk dock tillgången på kol-ingredienserna som begränsade (Teflonet är ett litet varuprov, likaså det aktiva kolet och Mangannitratet.) Silvret kostar ca 50 SEK per "batch-laddning" (räcker till ca två strömnät á 200 cm2). Mangan-kolet kräver ett långvarigt ugns-bak som nog i så fall får ombesörjas av den enskilde (för nu, om inte MrBlues vill starta en "produktion", ifall efterfrågan tilltar..!?). En liten skälig självkostnads-ersättning bör nog beaktas för att kunna erhålla en påse färdigt press-kol, om många vill ha. Vill ju inte vara girig, men den ekonomiska verkligheten är skoningslös. och idealismen redan hårt prövad... Enstaka få mindre "varuprov" kan självklart ordnas (lokalt) inom ramen för batteri-projektets "giva-och-ta"-princip. Cirka 200 SEK per kol-påse/strömnät (komplett Luftkatod) insatt på PG skulle annars underlättat bördan från tex fraktkostnaden. Giv gärna synpunkter på detta!
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

Håkan · Postat: 2009-02-03 22:56:41 Rubrik:

Hej Anders!
Ledsen att mitt svar drog ut på tiden.....självklart att jag antar utmaningen, men det ser ut att ha löst sig med hydralpress för dig just nu?eller? annars kan du väl skicka mig ett pm så vi kan lösa de praktiska bitarna kring en "distanspressning........
mvh Håkan

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-02-05 04:22:39 Rubrik:

Den 8-sidiga och intressanta pdf-filen om tunna (0,15 - 0.35 mm tjocka) Luftkatoder är härmed (äntligen) genomläst.
Summering därtill följer här av "New structures of thin air cathodes for zinc–air batteries":
Skriften säger att aktivt kolpulver i sig duger utomordentligt bra som katalysmassa, någon katalysmetall såsom Silver/Mangan är alltså INGET måste för att erhålla en bra strömtäthet på tex 300 mA/cm2, däremot blir spänningen vid belastning 0,4 V lägre utan Silver/Mangan, vilket vid tex 200 mA/cm2 strömuttag konkret innebär en cellspänning på 0,6 V istället för 1,0 V med katalysmetall. Besynnerligt alltså att katalysmetallen bara behövs för spänningens skull (vid nominell/hög strömbelastning), inte för strömstyrkan, för vilket enbart aktivt kol verkar räcka...!
Förvånansvärt också att strömstyrkan från en Luftkatod är mer beroende av Teflon än av en katalysmetall (tex Silver)....!
Det är Teflonets hydrofoba egenskap som gör att lagom mängd elyt och syrgas mixas i katalysmassan. Uteblivet Teflon innebär väldigt låg strömtäthet eftersom katalysmassan blir alltför dränkt (på bekostnad av fria luftkanaler), idealet är en lagom fuktad katalysmassa.
Oavsett hur mkt katalysmetall som än tillförs Luftkatoden, förblir strömtätheten låg så länge Teflon inte också blandas till ! Denna princip gäller nu företrädesvis i moderna och tunna Luftkatoder, andra fysiska katod-lösningar finns ju som inte är tunna och små, tex tidigare i projekt-tråden beskrivna Varta-batteriet (för elstängsel) med centimeter tjock och lös jätteporös katalysmassa.

Några kortfattade och lösryckta noteringar gjorda i denna skrift om tunna Luftkatoder (utan rang- eller följdordning:
- Katalyslagret i vanliga (normaltjocka) luftkatoder innehåller ca 30 vikt-procent Teflon.
- Den hydrofoba Teflon-filmen/membranet är osintrad (Googlad definition av -"Sintra betyder att lerans partiklar smälter ihop och på så vis inte släpper in så mycket vatten. Vanlig blommkruka i lera= osintrad. Porslinstalrik i ditt köksskåp= sintrad"), dvs, Teflonets struktur och porösa geometri är så uppkommen via en speciell (kemisk?) tillverkningsmetod, inte via tex termisk pressning.
- Mikrometerstora nickelfiber som bakas in i Luftkatoden minskar resistansen.
- Vid Teflonlager-pressningen skall måttligt tryck användas då annars Teflonkulorna smetar ihop alltför mkt till en nästan solid luftogenomtränglig plastmassa. Teflonkulorna är alltså rellativt mjuka! I fall med ett färdig Teflonmembran efterpressas detta med 150 kg/cm2 mot Luftkatoden (som ett mått på vad Teflonkulorna fysiskt klarar av utan att deformeras för mkt), vilket får förmodas vara vad även en lös Teflonpulver-blandning klarar av. Alltså max presstryck 150 kg/cm2 för Teflonlagret.
- Den tunna Luftkatoden består av resp viktprocent: Mangan (MnOH2) 6,4 %, Teflon-pulver i katalysmassan (inte det hydrofoba skitet) 9,3 %, nickel-fiber 14,4 %, aktivt kol 70 %.
- Elytkoncentration (KOH) mellan 26 - 35 viktsprocent.

- I ett testförsök blandades en Zinkslurry till bestående av Zinkpulver (81 %), Teflonpulver (%?) och en polymer-gelatin (5 vikts%), vilket ökade antalet tillgängliga Amperetimmar vid högt strömuttag. Verkar alltså som att även en större kemiskt verksam Zinkyta bättrar på cellens prestanda. Förklaring härom återfanns dock inte...

En dylik flytande Zink-gel-sörja torde ju mekaniskt/fysiskt kunna snabb-"tankas" istället för snabbladdas elektriskt. Tidigare inlägg i denna batteritråd nämnde en tänkt zink-regenererings-anordning som elektrolyserar "förbrukat" Zink (Zinkoxid) till ny flytande Zink-slurry, varpå en "Zink-pump" och Zink-sug i garaget snabbt - om nödvändigt - bereder ytterligare 500 km körsträcka genom ett enkelt "vant" handhavande...! Är tom möjligt att ha en "reservdunk" med sig i bilen, i form av (lätt sirap-)flytande Zinkslurry, med ett lågt placerat avtappningshål där förbrukad Zink först töms i en tom "reservdunk". På "el-mackar" ska naturligtvis denna zinkslurry finnas som ett av flera el-alternativ, tex El-16A 2:54/kWh, och El-35A 2:87/kWh (snabbladdning med högre strömstyrka och därtill högre gruppsäkring kostar mer i abbonemangsavgift hos elbolaget), och El-Zn 4:87/kWh. Denna Zinkslurry (som dessutom kunden lämnar pantad i retur) kan av elmacksägaren "raffineras (dvs regenereras/återvinnas) på vad sätt som bäst/billigast/lönsamast står till buds, via tex vindsnurror, solceller, och gengasgenerator.
Fördelaktigt med detta "Zinkbränsle" är utebliven brand-/explosionsrisk (iofs korrosivt), utebliven miljö-och hälsofara, evigt oförstörbar återvinningsresurs, 100 % möjligt inhemsk grön el-laddade, dessutom lokalt med på taket placerade solceller och vindsnurra, privatekonomisk max-effektivitet då Statens inblandning skattemässigt är extremt svårmotiverad samt utan parasiterande mellanhänder (varför ska solens energi gå en omväg när den lyser rätt på ditt eget hus...?!) , nationalekonomisk fullträff då energi-pengarna stannar 100 % i landet istället för att åka i fickan på ett fåtal demoratiskt människorätts-tvivelaktiga (per diplomatisk definition...) oljeländer..., säkerhetspolitisk 10-poängare då landets alla invånare alltid oavsett globala händelser/kriser ständigt är mobila, och likaså hela samhällets livsviktiga funktioner (ambulans, brandkår osv).

Kom på ett ytterligare sätt att "adsorbera" - dvs fastsätta - nanosilver på en bärande "bas-stomme" (istället för som brukligt det aktiva kolet), genom att rellativt högtrycks-spraya silvret (kanske upphettat) mot Teflonet (eller tvärtom) så att silvret mekaniskt delvis blir inbäddat i Teflonplast-kulorna (likt russinen som sticker ut ur en muffins), sedan lagom hårt pressa samman silver-teflonet mot ett strömnät, också kanske inblandat med aktivt kolpulver och ultratunna kolfiber (som finns i väv 529 SEK/193 g på Biltema), eller nickel-fiber, för att så öka ledningsförmågan, vilket enbart Teflon(plast) är dålig på. På så vis skulle större mängd vikt och kanske yta Silver per cm2 Luftkatod kunna erhållas. Kanske också "plast-klistret" håller fast Silvret bättre än den adsorberande kraften mot det aktiva kolet..!?

MrBlues efterlyste tidigare Zink-framställningens eventuella miljöbelastning/tillgång/kostnad, här är en informativ svensk pdf-fil:
http://www.sgu.se/dokument/service_sgu_publ/per-publ-04-5.pdf

Kommersiellt (billigt/lätt tillgängligt) färdigt Teflonfilm/membran ("unsintered PTFE") som kan utgöra det hydrofobiska lagret, max 0,1 mm (100 µm) tjockt, är önskvärt för kommande prototyper. Listar nedan ett antal företag som sysslar med PTFE-membran:
http://www.sterlitech.com/37630/441788/PTFE-Teflon/PTFE-Teflon-Unlaminated-Membrane-Filter.html
Sterlitech /USA har ett Teflonmembran med 0.22 µm stora porer som är 50 µm tjockt, saluförs bla i dimensionen 280x3000mm (0,84 m2, räcker till ca 23 tänkta Luftkatoder á 200 cm2, ), art.nr PTU0228001, kostar 338 USD + frakt och moms, vilket ger färdigt pris per klar Luftkatod (på max 364 cm2, 28 cm bred och 13 cm lång kan klippas till 23 gånger på Teflon-rullens hela längd av 300 cm) = ca 3.900 SEK delat med 23 = 170 SEK/Luftkatod/max 364 cm2 (eller tex 200 cm2), ger vidare priset per cm2 = 0,47 SEK/cm2 (om 364 cm2 per Luftkatod), eller 0,85 SEK/cm2 (om 200 cm2 Luftkatod). Ett optimerat utnyttjande av Teflon-membranet ger alltså kvadrat-centimeter-kostnaden = 0,47 SEK/cm2, en på tok för hög kostnad ! Ett Zink-Luftbatteri på 6 V (och obegrännsat med Ah) med kontinuerlig nominell möjlig strömstyrka på 70 resp 100 A/cell (0,2 resp 0,3 A/cm2) ger kostnaden för BARA Teflon-membranet = 1000 SEK/6 V batteri och 70 resp 100 A strömstyrka. Med dubbla Luftkatoder (dubbel strömstyrka, 140 resp 200 A) blir också Teflon-kostnade dubbelt så hög, 2000 SEK/6 V batteri.
-Njaeeee, -dyrare än guld ju...!
http://www.advantecmfs.com/filtration/membranes/mb_ptfeunsup.shtml
http://www.dewal.com/
http://www.fluorcarbon.se/

Kanske inte en hundra procent korrekt illustrering över Zink-Luft-prestanda kontra Li och NiMH, men den ger en enkel överblickbar uppfattning, se bild nedan. För övrigt trevligt med en "flerdimensionell" graf, hör inte till vanligheterna.
Det är norska ReVolt´s batterier dom rellaterar till.
ReVolt har nyligen även fått ca 100 miljoner SEK i riskvilligt kapital, från bla svenska invensteraren NorthZone Ventures. Zink-Luft plockar härmed tacksamt och förtjänstfullt mer och mer uppmärksamhet åt sig!
Bara måste citera den största invensteraren från Tyskland, RWE Innogy:
"Due to their high energy density, zinc-air batteries could be used not only for electricity storage from wind and solar power, but also for electric vehicles. In contrast to lithium-ion rechargeable batteries commonly used today, zinc-air batteries are more powerful, cheaper to produce, safer and more benign to the environment. -Crispin Leick, RWE Innogy Venture"
-Kanske ska mejla NorthZone och be om ett litet tillskott i "batteri-kasan"... (kanske inte om man läser deras hemsida om patent och massa krav än dit, än hit...). -Får väl se vem som "vinner" i slutändan; miljonerna eller open-source....
http://www.greencarcongress.com/2009/01/rwe-innogy-inve.html#more
http://www.northzone.com/web/article.asp?artID=668
http://www.revolttechnology.com/
http://www.revolttechnology.com/res/news/2008%20Company%20presentation%20Update%20Aug%2008.pdf
Sidan 6 i nedan pdf-fil visar syrgasbildning i Luftkatoden vid laddning kontra laddnings- och överspänning. Härmed för första gången ett faktiskt exempel på laddningskaraktäristik!!! Laddningen startar först vid spänningen 1,8 V, och vid 2,15 V "snabbladdas" cellen med 500 mA/cm2. Laddningens behövda överspänning (kontra vilospänningen på ca 1,3 V) är således i snitt 0,7 V. Utifrån detta ska en ladd-verkningsgrad senare gå att räkna ut. Förefaller alltså som om en slags snabbladdning trots allt är möjlig, då nominellt strömuttag är ca 200 mA, vilket blir en strömfaktor på 2,5. Om exempelvis en cell helt urladdas nominellt på 2,5 timmar, går den alltså (teoretiskt) att återladda på 1 timma, vilket ju får anses fullt godkänt och i paritet med "vanliga" batterier...! Finns en annan graf som visar att cellspänningen håller sig mkt stabil under urladdningsförloppet (iaf vid lågt strömutttag, 0,2 A), varpå det klassiska Bly-"syndromet" (med segare och segare körning ju mer urladdat...) i det närmaste uteblir, -istället "full sula" hela tiden så att säga, tills ekipaget rellativt sätt tvärt stannar (gäller då naturligtvis att ha en Amperetimme-mätare)...!
-Gött mos!
http://www.revolttechnology.com/res/news/White%20paper%20ReVolt%20Technology_280307.pdf

Ett historiskt laddbart Zink-Luftbatteri från ett numera kursat amerikanskt företag:
http://www2.electronicproducts.com/Rechargeable_zinc-air_batteries_vie_for_portable_market-article-AUGOL1-AUG1997.aspx

Kortfattad summering av det viktigaste i pdf-filen:
- Katalysmetallens (Silver/Mangan) uppgift är att hålla upp cellspänningen vid belastning, INTE att öka strömstyrkan! Utan tex Silver blir cellspänningen 0,6 V istället för 1,0 V (vid ca 200 mA/cm2). Silver/Mangan måste sålunda användas för att få en praktisk cellspänning.
- Strömstyrkans värde styrs primärt av två ting: lagom porösitet/elytfuktighet och mängd aktiv kolyta (inte mängden Silver). Teflonets hydrofoba effekt stöter delvis undan elyten, varpå syret bereds fria luftkanaler. Mer än 30 % Teflon kan bli för mkt på bekostnad av det aktiva kolet. För mkt Teflon stöter också undan för mkt elyt.
En för hårt pressad och därmed rellativt homogent smetad (tät) Luftkatod, har för få och små luftkanaler. Lagaom porös och lagom Teflon, lagom pressat, optimerar strömstyrkan.
- Teflonlagret (i pulverform såväl färdigt membran) skall ges max presstryck 150 kg/cm2, annars smetar det ihop och blir lufttätt!. Idealet synes ligga mellan 0,35 och 0,71 µm stora porer i katalysmassan.
- Ultrafina nickelfiber (2-8 µm) blandade i katalysmassan dels ökar ledningsförmågans för strömmen, dels gör massan porösare/luftigare. (kanske ett verktyg som kunde slipa ner en bit nickel till fint "ludd"..?! Alternativt kolfiber från väv på Biltema).
I deras tester användes ett minimalt luftöverryck på 1 % (1 kPa över normalt atmosfäriskt lufttryck, 100 kPa, 1 Bar), anledning därtill dock okänd.

Kort o gott
Extremtunna Luftkatoder ca 0,2 mm tjocka och pressade med ca 150 kg/cm2, baserade på ca 5 % katalysmetall, 15 % nickelfiber, 10 % Teflon och ca 70 % aktivt kol, presterar bättre än vanliga 0,5 mm tjocka som är hårt pressade med 30 % Teflon.
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

pm_dawn · Postat: 2009-02-08 23:27:26 Rubrik:

Kollade nyss på dokument inifrån och såg då att man hos posten kört med ElectricFuel batterier i en postbil

http://svtplay.se/v/1434374/dokument_inifran/miljobilsfeber

ca 40:40 in i filmen ser man batteriet som tydligen började brinna.
Edit:
Jag editerar föregående rad till:
ca 40:40 in i filmen ser man batteriet.

Jag har absolut ingen som helst avsikt att misskreditera ZnO2 batterierna utan är själv mycket nyfiken på att provbygga. Jag springer definitivt inte några lithium batteriers ärenden, trots att jag just köpt en ansenlig mängd av dom så tycker jag ZnO2 verkar vara mycket vettigare.

Det är bara att inse att jag var dåligt påläst innan jag lade detta inlägg, jag vill bara upplysa folk om att det funnits bilar som kört med detta system i Sverige redan, men det kanske alla som läser denna tråd redan visste.

Mvh
/Per

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-02-09 05:32:08 Rubrik:

.
INTE batterierna som brann (se näst nedersta stycket)!

Teflondispertionens alkohol adsorberas inte av aktivt kol.
Enligt diverse hembrännar-skrifter (för E85/bilbruk eller... alkoholkonsumtion) ska man för att erhålla god och ren sprit (alkohol/etanol) filtrera denna i ett aktivt kolfilter där orenheter fastnar (såsom "finkel"). Detta innebär sålunda att alkohol/etanol i sig inte adsorberas av det aktiva kolet, vilket är mkt intressant ur aspekten med Teflondispertionens vätningskemikalie som troligtvis är en slags alkohol...! Misstanken har ju tidigare varit att denna alkohol annars riskerar uppta all plats i det aktiva kolets mikroporer och så hindra katalysmetallen (tex Mangan) från att fastna/adsorberas. Men nu alltså är den risken frånlagd..?!

Tillverka ett eget Teflonmembran.
Kostnaden för ett färdigt kommersiellt Teflonmembran förefaller enl tidigare ovan beräkningar/uppgifter vara aldeless för högt, ca 0,5 SEK/cm2, varpå en tänkt gör-det-själv-lösning skulle kunna vara följande:
Ett tex billigt tunt nylonmembran (som är elyt-tåligt), med tjocklek ca 0,1 mm och 5 µm porer (samma som i prototyp nr 2 tidigare använda), nedsänks/blötläggs i den ursprungliga (och alkohol-vätningskemikalie-bemängda) Teflondispertionen, varpå de mkt små Teflonkulorna (endast 0,22 µm diameter) i dispertionen fyller ut och ansamlas i nylonmembranets hålrum och porer (på 5 µm). Torkar därefter detta Teflon-indränkta nylonmembran i ca 150 graders värme tills det blir tort (och därmed även fritt från alkohol, då denna dunstar bort med vattnet). Pressar sedan membranet med lagom tryck så att det plattas till en aning, med tillföljande inlåsning och blockering av Teflonkulorna. Kulorna skall alltså bli fixerade i nylonmembranets press-deformerade porer. På så sett blir nylonmembranet hydrofobiskt och samtidigt rikt på fria luftkanaler. Det gäller dock att testa fram rätt presstryck så att membranet inte blir för tätt. Nylonmembranets struktur måste också vara flerlagrig mkt fin väv eller svampaktig, då annars endast en enlagers rellativt grov trådväv bereder obefintliga deformerings-zoner som kan låsa in kulorna.
Närmast liknelse är en struktur allra hellst påminnandes en fluffig mjuk tvättsvamp som fylls med Teflondispertionens alla mikrometerstora plastkulor, som sedan när den torkat pressas ihop till en platt disktrasa, med följd att alla kulor blir inlåsta och inte kan komma ut.
Nylonmembranet måste alltså vara svampaktigt eller flerlagrigt för att denna princip skall fungera.

INTE batterierna som brann!
Ang den i media tidigare omskrivna (och i SVT´s "Dokument infrån" nyligen omnämnda) Posten/Vattenfall-elbil (Mercedes-buss) som fattade eld i Sthlm under ett utvärderingsprogram tillsammans med Israeliska Electric Fuel och ett utav dom levererat Zink-Luftbatteri (med mekaniskt utbytbara Zinkelektroder), framkom initialt att det var batterierna som var bakomliggande orsak, vilket det enligt i projektet insatta senare sades icke bero på (vilket media typiskt nog dock inte efterkomenterade lika eftertryckligt och sensationsjournalistiskt...). Själva anledningen till branden i Vattenfall-elbilen berodde alltså INTE på batterierna i sig!
Jag repeterar: Branden i Vattenfall-elbilen berodde INTE på Zink-Luftbatterierna!
Citerar sidan 7 i nedan länk:
"In November 1996 Field Test drives were temporarily suspended following a fire in a Mercedes-Benz MB410 in Sweden. The vehicle suffered only moderate damage to its undersection. To investigate the incident, the Deutsche Post commissioned the TUV, the German testing and standards institute. The TUV report stated that the cause of the fire was due to an external short circuit outside the battery blocks. Even though the battery blocks were exposed to severe temperature conditions for a prolonged period of time during the incident, they did not catch fire or explode."
http://www.getfilings.com/o0000927016-97-000982.html
-"pm-dawn"/Per får gärna - nu när sakfakta föreligger - förtydliga/kompletera sitt "tydligen började brinna" i ett extra reviderande inlägg, eller genom att editera i sitt första inlägg, så kanske det felaktiga och indirekt illvilliga ryktet minskar sin misskrediterande och (för förbränniings- och Li-industrin) skadeglada spridningsbenägenhet. Bara ett önskemål!

Senaste Press-nytt:
Senaste pressplanerna (många bud, många ändringar...) är följande: Har gjort en ritning på en mkt enkel press-ram av U- eller L-balkar som ska tåla den 20-tons pelardomkraft som redan finns tillgänglig. Köper balkarna på närmaste mekaniska verkstad och sätter ihop lika enkelt som "Mekano". Dessutom beställs ett par stålplattor som "pressverktyg". Kostnad beräknas under 1000 SEK. Presstrycket blir ca 100 kg/cm2, men skulle med en ytterligare "parallellkopplad" 20-tonnare (40 ton tottalt) kunna bli 200 kg/cm2.
Forts. följer...
_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]

Anders · Postat: 2009-02-10 14:24:22 Rubrik:

Här följer på uppmaning en PROVISORISK press-rams-ritning (nej, det är inte en giljotin...).
När den slutliga pressramen skruvats ihop färdigt och genomgått en testpressning (med intakta odeformerade beståndsdelar) görs en snyggare ritning med specade mått och ingående delar som lätt kan följas och tillverkas av var och en.
Har ju räknat ut att säkerligen många pressningar föreligger innan bästa resultat nås, så en egen rejäl press är därför ett måste i jakten på den optimala Luftkatoden, samt för den eventuella "serieproduktionen" hemma i garaget.
Ritnings-fotot är högupplöst så det går att förstora.

- PROVISORISK press-ritning:

_________________
http://indux.se/ -Din Laddplats i Etern ¤¤ Energi och Transport ¤¤ http://cavac.se/

[ Rapportera ]